Gräfsnäs slott

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Slottsruinen sedd från gårdsplanen

Södra runda tornet.

Gaveln är riktad mot söder och fronten, dvs huvudbyggnadens fasad mot väster.

Gräfsnäs slott, eller Gräfsnäs slottsruin är en slottsruin vid sjön Antens norra spets i Gräfsnäs, Alingsås kommun.

Slottet var befäst med djupa vallgravar och höga vallar. Det var försett med fem torn och hade en välvd inkörsport innanför en djup vallgrav. Över den ledde en vindbrygga, som sen gjordes om till bro. Slottet har brunnit vid tre tillfällen med hundra års mellanrum: 1634, 1734 och 1834. Efter sista branden byggdes det aldrig upp igen, utan fick förfalla, men ruinen har under 1900-talet konserverats.

Historia

Gården låg ursprungligen på ön Loholmen i sjön Anten. Där finns fortfarande lämningar av grundmurar till en större byggnad.

Gräfsnäs var stamgods för ätten Leijonhufvud, och här sägs det att Margareta Leijonhufvud föddes, men uppgiften är osäker. Hon kan även ha varit född på Ekeberg. Hon gifte sig med Gustav Vasa 1536 och blev därmed svensk drottning.

Erik Abrahamsson Leijonhufvud, Gustaf Vasas svärfar, skrev sig till Lo eller Loholmen. Hans son, Sten Eriksson Leijonhufvud, gjorde sig känd som en grym bondplågare. Uppretade bönder stormade och förstörde i grund Loholms slott. Det var antagligen hans änka, "gref Ebba", som flyttade borgen till sin nuvarande plats på fastlandet i mitten av 1500-talet.

Under oroligheterna mellan hertig Karl och Sigismund belägrades Axel Stensson Leijonhufvud på Gräfsnäs i sju veckor av hertigens folk. 1612 plundrades Gräfsnäs av danskarna. Gräfsnäs förblev inom släkten Leijonhufvud till 1724. Då såldes det till hovmarskalken, greve Axel Sparre. Han sålde snart vidare till justitiekansler Thomas Fehman. Fehmans hustru Kataria Tham gjorde det till fideikommiss för en son i sitt förra äktenskap, sedermera kommendören Johan Gripenstedt, men fideikommissrätten upphävdes 1824.

År 1847 köptes godset av hertig Kristian av Holstein-Augustenburg. Under hans son, hertig Fredrik och sonson Ernst Günther fick slottet förfalla fullständigt. Till och med taket revs ned. Under hertig Fredriks tid utarrenderades slottet till häradshövdingen Böös.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gräfsnäs slott
  Bilder & media
• Bengans historiasidor om Gräfsnäs slott

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gräfsnäs, 1904–1926 ^(Not).

Koordinater: 58°4′36.5″N 12°29′49.5″O / 58.076806, 12.497083