Första mellantiden
Från Rilpedia
Egyptens historia |
Det forntida Egyptens |
dynastier |
ca 3000 - 30 f.Kr. |
Fördynastisk tid |
Tidig dynastisk tid |
1:a 2:a |
Gamla riket |
3:e 4:e 5:e 6:e |
Första mellantiden |
7:e 8:e 9:e |
10:e 11:e |
Mellersta riket |
12:e 13:e 14:e |
Andra mellantiden |
15:e 16:e 17:e |
Nya riket |
18:e 19:e 20:e |
Tredje mellantiden |
21:a 22:a 23:e |
24:e 25:e |
Sentiden |
26:e 27:e 28:e |
29:e 30:e 31:a |
Grekisk-romersk tid |
Alexander den store |
Ptolemaiska dynastin |
Första mellantiden eller Första intermediet är en modern beteckning på perioden omkring 2150 - 2040 f.Kr. i det forntida Egyptens historia. Till Första mellantiden räknas vanligen dynastierna 7-11. Perioden betraktas som en kulturell nedgångstid, men ett flertal litterära verk författades under denna tid.
Den Första mellantiden präglas av inre stridigheter och sönderfall. Den verkliga makten ligger hos ett antal länsfurstar som ställs inför utmaningen att hantera omfattande svält. Omkring 2160 f.Kr försöker en ny faraoätt att återförena Nedre Egypten från huvudstaden Heracleopolis. Under tiden tar en annan rivaliserande släkt, med sin bas i Thebe, kontroll över Övre Egypten. En sammandrabbning mellan de två rivaliserande dynastierna ägde till sist rum. Faraon från Heracleopolis härstammade från en farao vid namn Akhtoy och de första fyra faraonerna från Thebe hette Inyotef eller Antef och tillhörde den 11:e dynastin. Efter ett sekel präglat av stridigheter vinner Thebe striden om vilken stad som ska vara huvudstad för Egypten.
- Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Forntida Egypten