Enskvarn
Från Rilpedia
Enskvarn (tidigare Ensjö qvarn eller Ensjö kvarn) är en kvarn för spannmål, som ligger cirka 10 km norr om Rättvik, vid sjön Ensen (cirka 250 meter sydväst om sjön), med en liten å och en kvarndamm emellan sjön och själva kvarnbyggnaden.
Innehåll |
Historia
Nedströms sjön Ensen har funnits kvarnar i hundratals år. Den nuvarande kvarnbyggnaden vid Enskvarn ersatte en tidigare kugghjulskvarn, en vattenhjulskvarn och dessförinnan de många tiotals numera försvunna skvaltkvarnarna utefter vattendraget.
Enskvarnens bägge stenpar drevs från början av ett stort underfallsvattenhjul, men när en ny kvarnbyggnad uppfördes 1894 sattes två francisturbiner in. Mjölnaren fick sedermera även en "lysturbin" med en likströmsgenerator och därmed blev fotogenlampan onödig. Totalt fanns 45 hästkrafter installerad effekt och kvarnen hade mestadels vatten året runt, tack vare det nästan tio kvadratkilometer stora nederbördsområdet uppströms sjön Ensen.
I Enskvarn kunde malas även fint siktat mjöl tack vare att en skakskikt installerats, genom vilket mjölet passerade innan det åter fördes upp till malning. Dessutom fanns ett korngrynsverk installerat. 1937 sattes ett nytt kvarnverk in.[1]
Till Enskvarn har många barn i Gärdsjö- och Bodatrakten följt sina fäder, med häst och vagn, för att mala säd. Ända in på 1930-talet var Enskvarn sk "tullkvarn", dvs mjölnarens arbete betalades av bönderna till en del i natura. De som hade andel i kvarnen hade dock möjlighet att få visst antal säckar frimalt. Det för arbetet erhållna mjölet hälldes först i "tullkistan" och bars senare över i ett stort spannmålsmagasin på gården. 1939 förbjöds i lag möjligheten att "ta tull" och alla bönder blev istället tvungna att betala mjölnaren i reda pengar. Andelsägarna i kvarnen hade dock möjlighet att få mjöl fritt malet; hur mycket berodde på ägarandelens storlek.
Styrelsen för Enskvarns delägare beslöt om likvidation den 9 maj 1959 och 1963 hade alla tillgångar avvecklats. Ett par härbren försåldes på auktion, varav det enda hamnade i Kärvsåsen. Nedläggningen av kvarnverksamheten var inget ovanligt - ungefär 2/3 av landets alla bygdekvarnar stannade för gott under 1950-talets hårda rationaliseringar i jordbruket.
Det mycket natursköna och ganska ensligt belägna Enskvarn har efter kvarnbolagets likvidation under många år använts som sommarnöje av ett flertal personer.
Mjölnare
Mjölnare från 1880 var Siljansnäsfödde (Lima Bruk) Anders Johan Eriksson (Berg Anders) (f.1844-d.1903). Hustrun hette Johanna Wikström och kom en finsk smedsläkt i Säfsen. När familjen kom till Enskvarn hade de tre söner med sig, Johan f 1871, Hjalmar f 1873 och Axel f 1876. Här föds även den fjärde, Oskar 1881. Alla fyra blev sedermera mjölnare.
År 1898 övertog sonen Johan E Eriksson mjölnarsysslan.
1917-1919 anlitades Johans son Verner Eriksson som mjölnare.
Bjursåsfödde mjölnaren Erik Sparring arbetade vid Enskvarn från 1919 fram till 1957, då driften upphörde. På kvarnstället fanns i slutet på 1950-talet även djur; ett par kor, höns och några grisar. Mjölnaren Erik Sparring utförde även snickeriarbeten.
Fritidsbostad
Förste ägaren efter kvarnbolagets konkurs, Östbjörkabon disponent Olof Mårshagen, köpte Enskvarn 1959 och 1962 begärde han, enligt den så kallade ensittarlagen, att få lösa in några mindre angränsande skogsfastigheter samt markområden som tillhörde Rättviks och Boda socknars skifteslag. Det gamla spannmålsmagasinet och stolphärbret försåldes vidare på konkursauktionsdagen.
Kapten Svante Almegård köpte kvarnfastigheten 1964.
Bodafödde ingenjör Jonas Hansén övertog fastigheten 1965 och även han gjorde några mindre markinlösen. Hansén lät även ersätta de gamla turbinerna med ett par moderna kaplanturbiner som vid 6,5 meters fallhöjd genererar totalt drygt 20 Kw, vilket utslaget på ett år ger "grön energi" som motsvarar samma miljövinst som som cirka 50 sk miljöbilar. Hansén lät även riva det gamla forstallet, vedbod mm och uppförde istället två nya timmerbyggnader; dubbelgarage och kontor/verkstad. Det gamla timrade båthuset vid Båtstjärns strand var långt dessförinnan rivet. Även den sk "luffartugan" nere vid ån gick till förgängelsen efter det att elden kommmit lös.
Fastigheten övergick efter Jonas Hanséns död 1999 till dottern, överläkare Eva Karlsson Hansén, Örebro.
År 2004 såldes Enskvarn till Furudalsfödde fd chefredaktör Stig Dahlström, som sedan dess är fast bosatt vid det gamla kvarnstället tillsammans med Marianne Gröndahl.
Fotnot: På 1800-talet bodde mjölnaren för kvarnstället Enskvarn inte vid den nuvarande kvarnbyggnaden, utan i den gård som är belägen närmast kvarndammen och dess luckor. Denna granngård, som alltså är mjölnarboställe under 1800-talet, ägs av Larz Eriksson, Falun.
Noter
- ↑ Svenska kvarnar (1940)
