Echinokockinfektion
Från Rilpedia
Echinokockinfektion (alt. blåsmasksjuka, echinococcos, hydatidos) är en sjukdom hos människor som orsakas av dvärgbandmasken, Echinococcus, en parasit som oftast återfinns hos djur. Parasiten smittar via födan, varefter den penetrerar tarmen och förs med blodet till framför allt lever och lungor. I de smittade organen bildar maskarna karakteristiska vätskefyllda cystor, vilka genom sin tillväxt och följande tryck på omkringliggande vävnad orsakar de första symptomen. Det kan dröja från månader till flera år från smittotillfället till dess att cystorna är stora nog att orsaka symptom. Vätskan i blåsorna innehåller stora mängder maskmaterial, vilket kan framkalla en livshotande anafylaktisk chock om en blåsa skulle spricka. Om infektionen är orsakad av arten E. granulosus kan sjukdomen behandlas genom att blåsorna tas bort kirurgiskt efter medicinering med antimaskmedel. Arten E. multilocularis orsakar en form av förgrenade blåsor ("alveolär eckinokockos") som infiltrerar vävnad på ett sätt som påminner om cancer. Den senare varianten kan inte opereras och är svårbehandlad.
Eckinokockinfektion är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Dvärgbandmasken finns i stora delar av Europa, men är mycket ovanlig i Sverige. Fynd av masken gjordes 1996–1997 i samband med renslakt, men har försvunnit efter åtgärder. Insatser görs för att hindra att den får fäste, bland annat måste hundar och katter alltid vara dokumenterat maskfria innan de införs i landet.
