Avskogning
Från Rilpedia
Avskogning innebär att ett ursprungligen skogtäckt område omvandlas till antingen åkermark, betesmark eller annan öppen mark, antingen genom människans inverkan eller genom naturliga orsaker, till exempel skogsbränder. Jämför slutavverkning som används för att regenerera skogsmark.
Människans inverkan kan antingen vara direkt, som röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Avskogning genom mänsklig påverkan kallas ofta för skogsskövling.
Innehåll |
Skogsskövling
Skogsskövling innebär avverkning utan att ny skog återplanteras i en så hög utsträckning att skogen ej heller kan själv förnya sig genom återväxt. Traditionellt sett röjdes skog för att ge plats åt jordbruksmark eller betesmark, men den industriella revolutionen ökade takten på skogsskövlingen markant.
Påverkan på miljön
Träd och vegetation i allmänhet påverkar vattnets kretslopp på flera sätt:
- Skogens tak fångar upp nederbörd, varav en del förångas och går direkt tillbaka till atmosfären
- Trädens stammar och biologiskt nerfall från träden skapar en kontrollerad ytavrinning
- Rötterna skapar en porös mark med vattenkanaler som bidrar till att marken kan suga upp nederbörden, så kallad infiltration
- Skogar förhindrar erosion då rotsystemen håller jorden på plats och binder vattnet
Skogsskövling är ett stort miljöproblem då det kan leda till översvämningar eller erosion då avsaknanden av rötter gör att vattnet inte kan bindas i marken.
Ett skräckexempel på avskogning är Påskön där man högg ner skogen för att resa stenstatyer och bygga hus. När skogen så småningom var borta kunde man inte längre bygga båtar för fiske och fåglarna som brukade bo på ön kom inte längre dit. Detta ledde i sin tur till att befolkningen på Påskån drabbades av matbrist och populationen minskade drastiskt.
Påverkan på klimatet
När skog huggs ner, framförallt regnskog, så blir det färre träd och växter kvar för fotosyntes. Mängden koldioxid ökar och skogen blir mindre.
Påverkan på djurliv
Skogar är hem för ett stort antal djur, såsom fåglar däggdjur m m. Flera djurarter dör ut, när människan skövlar skog. Vissa djur flyttar i stället in i städerna.
Länder där det förekommer mycket skogsskövling
Skogsskövling är vanligt i fattiga länder där svedjebruk är vanligt. Amazonas är ett område där det förekommer mycket skogsskövling.
Snabb avskogning förekommer i dag i tropikerna, särskilt av tropisk regnskog och mangroveskog.
Motiv till skogsskövling
Det kortsiktiga skogsbruket är ofta en av viktigaste orsakerna till avskogning. Men de främsta mänskliga orsakarna till skogsskövling är åkerbruk och odling för boskap att beta på; stadsutbredning samt gruv- och petroleumindustri. Andra orsaker är behov av mark för lantbruk och trä till bränsle. Några underliggande orsaker kan vara fattigdom och reformbrist.
Greenpeace menar att många storföretag direkt eller indirekt stödjer skogsskövling i bland annat Amazonas och Ryssland. Detta med motiven att få sojabönor till bland annat kyckling (Kentucky Fried Chicken), nötkreatur (McDonald's) eller trä till massafabriker i Finland.[1]
Klimatförändring
Världens skogar innehåller nästan hälften av världens markbundna kol. Upp till en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avskogningen. Det är mer än från väg-, luft-, järnvägs- och sjötransporter sammanlagt.
