Asynchronous Transfer Mode (it)
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
- ATM hänvisar hit. För andra betydelser, se ATM (olika betydelser).
| Protokollstack för IP-nätverk | |
| IP-skikt | Protokoll |
|---|---|
| 5.Applikation | BitTorrent, DHCP, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet,TLS, SSL , TFTP, … |
| 4.Transport | DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, … |
| 3.Nätverk | ARP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6),RIP … |
| 2.Länk | ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, … |
| 1.Fysiska | ISDN, RS232, IrDA, Bluetooth, xDSL, … |
Asynchronous Transfer Mode (ATM) är en telekommunikationsstandard från ITU-T, främst använd för Wide Area Networks. Tekniken är anpassad för att vidarebefordra datatrafik, röst och video. Datapaketen kallas för celler, och har en konstant storlek om 53 bytes varav 5 bytes är pakethuvud. Kommunikationen är förbindelseorienterad och skapar en virtuell kretskoppling.
Visionen bakom ATM var att möjliggöra BISDN (bredbands-ISDN), dvs bredbandig datakommunikation, videodistribution, telefoni, och annan multimedial kommunikation, i samma nät. ATM-växlar skulle ersätta telefonväxlar såväl som IP-routrar, Ethernetväxlar, SDH-multipexorer, Frame relay-växlar och andra nätnoder. ATM-nät kan emulera IP-nät, telefonnät, ISDN-nät, Frame relay, SDH, etc. ATM har inget eget adressystem, utan utnyttjar till exempel telefon/ISDN-nummer, IP-adresser, MAC-adresser, etc, beroende vilken kommunikationstjänst som för tillfället förmedlas.
Paketförmedlingen möjliggör varierande datahastighet, vilket inte är möjligt i kretskopplade nät såsom telefonnätet, ISDN och SDH. Den konstanta paketlängden gjorde att ATM-växlar var snabbare än IP-routrar och -växlar i slutet av 1990-talet. Den korta paketlängden gör att ATM ger kortare tidsfördröjning än IP-routrar, vilket är viktigt vid telefoni över smalbandiga förbindelser. Paketlängden valdes som en kompromiss mellan tele- och datakommunikationsbranchen.
ATM bygger på virtuell kretskoppling, dvs paketförmedling baserat på att vägval (routing) sker under en uppkopplingfas. Detta möjliggör snabb växling utan att behöva söka i en routingtabell för varje paket på det sätt som krävs i datagrambaserad paketförmedling, till exempel i IP-routrar. ATM underlättar möjligheten att garantera och reglera tjänstekvalitet (Quality of Service, QoS).
Dessa egenskaper har gjort att många företag och teleoperatörer byggde upp sina ryggradsdatanät (backbone-nät) med hjälp av ATM-teknik i slutet av 1990-talet. ATM har använts för att distribuera digital-TV till sändningstorn.
Idag har emellertid ATM börjat ersättas av billigare IP-växlar. Moderna IP-nätverk kan ha funktioner som liknar virtuell kretskoppling, till exempel snabb så kallad nivå 3-växling och garanterad tjänstekvalitet (QoS). IP/MPLS förväntas att om några år uppfylla visionen bakom ATM, nämligen att ersätta telefonväxlar, SDH-multiplexorer, etc, då allt mer av trafiken i de stora näten transporteras med IP.[1]
Externa länkar
- ATM forum
- ATM Info and resources
- ATM Cell formats- Cisco Systems
- Asynchronous Transfer Mode (ATM) - Cisco Systems
- ATM ChipWeb - Chip and NIC database
- Reference for Q.2931 etc Link failes
- Netheads vs Bellheads av Steve Steinberg
- En kurs på Junipers webbplats
- ATM kurs
- CISCO's Guide till ATM Technology Ladda ned: PDF
