Från Rilpedia

Adam Christian Raab, född 13 augusti 1801 på Marielund, Blekinge, död 8 juni 1872 i Stockholm, friherre, militär och riksdagsman. Far till Hugo Raab (1831-1881).

Raab blev 1816 fänrik vid Kalmar regemente, vilket han 1845 lämnade som kapten. På Ryssbylund i Kalmar län visade han sig 1825-56 som en så driftig lantbrukare att "han kan sägas vara den, som i Kalmarorten först och kraftigast gaf väckelse och uppslag till den nyare tidens rationella jordbruk"^{[källa behövs]}, och även i andra avseenden var han en initiativets man. Han var ordförande i Kalmars läns hushållningssällskap 1838-1859.1856-66 ägde och bebodde Raab Vårby i Södertörn. Han bevistade riksdagarna från 1834 till sin död, dels som medlem av ridderskapet och adeln, dels, från och med 1867, som ledamot av första kammaren för Kalmar läns södra landsting.

I politiken hörde Raab till det liberala lägret. Han uppträdde 1859 i "norska frågan" till försvar för norrmännens självbestämmelserätt i inre angelägenheter, talade 1865 varmt för representationsförslaget samt verkade 1867 och framgent ivrigt för en förbättring av försvarsväsendet.

1853-54 var Raab ordförande i det särskilda utskott som förberedde reformen inom brännvinslagstiftningen. Han var en hängiven anhängare av skandinavismen. Han var en ädel, varmhjärtad och för alla fosterländska frågor livligt intresserad och verksam man, om vilket bland annat riksdagsprotokollen bär vittne.