Östberlin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Öst-Berlins flagga.
Öst-Berlin.
Östberlin i mitten av 1989. I bakgrunden syns Palast der Republik och Fernsehturm.

Östberlin kallades den östra delen av Berlin som efter andra världskriget ockuperades av Sovjetunionen och sedan blev huvudstad i Östtyskland. När Östtyskland och Västtyskland återförenades 1990 blev Berlin åter en enad stad, och sedan 1991 är det även det återförenade Tysklands huvudstad. Östberlin inkluderade områden som Mitte, stadens nygamla centrum och Prenzlauer Berg, som utvecklats till en av Berlins mest trendiga och ungdomliga stadsdelar efter 1989.

Innehåll

Historia

Efter andra världskriget delades Berlin i fyra sektorer av de fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Berlin hamnade under specialstatus, den så kallade fyramaktsstatusen, och skulle styras gemensamt av den Allierade kommendanturen. Utvecklingen i det kalla kriget ledde emellertid snart till en delning av Tyskland och likaså en delning av Berlin där de tre västsektorerna slogs samman till Västberlin och den sovjetiska östra sektorn blev Östberlin. Östberlin blev samtidigt huvudstad i Östtyskland (Tyska demokratiska republiken, DDR) och detta klargjordes tydligt av DDR som i alla sammanhang använde namnet Hauptstadt der DDR, Berlin.

I Östberlin startades omfattande återuppbyggnadsarbetet med de mest kända i skapandet av Karl-Marx-Allee. Man valde även att spränga det gamla kungliga slottet vid Spree. Bland kritiker kallades denna arkitektur - gråa betonghus vid enormt breda boulevarder - för "Stalin-funkis".

13 augusti 1961 startades byggandet av Berlinmuren av den östtyska regimen.

Under 1960-talet fortsatte man att omskapa Östberlin med bl.a. ett nytt Alexanderplatz med Weltzeituhr och Fernsehturm. Under 1970-talet följde nya prestigebyggen som Palast der Republik och Palast-Hotel.

Så sent som 2006 aviserades att Palast der Republik skulle rivas, på grund av byggskador. Det diskuterades också att återuppbygga det gamla hohenzollerska kungliga slottet, som en gång stått på platsen.

Från 1971 till 1990 pågick ett omfattande bostadsbyggnadsprogram för hela Östberlin. Så kallade Plattenbau byggdes i snabb takt vid stadsgränsen, och ledde i vissa fall till inkorpreringar in i staden. Staden led av ständig bostadsbrist då framförallt många unga östtyskar sökte sig till Östberlin, vilka ofta hänvisades till äldre lägenheter fortfarande påverkade av krigsskadorna och uppvärmda med enskilda brunkolsaggregat i varje lägenhet. Under 1980-talet började man även satsa på mer eller mindre historiska restaureringar istället för nya prestigebyggen, bland annat "återuppbyggdes" Nikolaiviertel inför staden Berlins 750-årsjubileum 1987, kvarter med medeltida gatunät men byggt med moderna betongelement och modern teknik i husen.

1971 gjordes en rad överenskommelser rörande Berlin genom Fyrmaktsavtalet. Avtalet förenklade bland annat utbytet mellan den västra och östra delen av staden.

Den 9 november 1989 var gränsövergången Bornholmer Strasse i stadsdelen Prenzlauer Berg den första som öppnades för DDR:s medborgare. Detta skedde efter att Günter Schabowski, funktionär i SED, vid en kaotisk direktsänd presskonferens hade meddelat att östtyska medborgare "med omedelbar verkan" kunde resa över till Västtyskland, det vill säga även till Västberlin. Detta ledde till att tusentals östtyskar redan på kvällen stormade gränsövergången där gränspolisen tvingades att öppna gränsen, utan att de hade fått order om detta. I efterhand visade det sig att politbyrån ännu inte hade tagit ett slutgiltigt beslut om resefriheten, men nyheten hade redan kablats ut. Detta historiska datum gäller därefter som dagen när Berlinmuren föll.

Östberlin återförenades formellt med Västberlin när Tyskland återförenades 1990.

Kommunikationer

Östberlins flygplats var Schönefeld som låg söder om staden. Inom Östberlin fanns U-bahn som man "ärvde" från tiden före kriget. Till skillnad från Västberlin satsade Östberlin på att bygga ut spårvägsnätet i staden. Endast ett fåtal förlängningar av U-bahn gjordes till de nya förorterna. Busstrafiken var mindre omfattande än på västsidan.

S-bahn liknar Berlins tunnelbana men går längre ut i förorterna och mestadels över jord. Vissa västliga linjer passerade genom delar av Östberlin, bland annat stationen Friedrichstrasse. Stationen tjänade dessutom som hårdbevakad gränsövergång.

Invånarantalet

1988 bodde flest människor i Östberlin som då hade invånarantalet 1,28 miljoner. Det lägsta invånarantalet fanns 1961 kort efter Berlinmuren byggande med 1,06 miljoner personer. Invånarantalet i den följande tabellen kommer från folkräkningar eller är uppgifter från det statliga ämbetsverket för statistik.[1]

Datum Invånare
29 oktober 1946 ¹ 1 174 582
31 augusti 1950 ¹ 1 189 074
31 december 1955 1 139 864
31 december 1960 1 071 775
31 december 1961 1 055 283
31 december 1964 ¹ 1 070 .731
Datum Invånare
1 januari 1971 ¹ 1 086 374
31 december 1975 1 098 174
31 december 1981 ¹ 1 162 305
31 december 1985 1 215 586
31 december 1988 1 284 535
31 december 1989 1 279 212

¹ Folkräkning

Se även

Noter

  1. Statistisches Jahrbuch der DDR, delvis listad på luise-berlin.de

Länk

Personliga verktyg