Från Rilpedia

En störtbombare är en typ av bombflygplan som är mest känd för dess användning av den tyska stridsmakten under andra världskriget. Ofta används också namnet StuKa av tyskans Sturtzkampflugzeug, störtbombare. Mannen som tog fram denna stridstaktik var Ernst Udet.

Namnet kommer av att flygplanen siktade in bomberna genom att flyga nästan lodrätt ner mot målet och släppa dem i sista skedet av dykningen. Detta var en farlig manöver, men den gav god precision. Därför användes störtbombare mest mot värdefulla mål som skepp och broar. Den från andra världskriget mest kända störtbombaren var det tyska Ju 87 Stuka. Planet var utrustat med en speciell anordning, som rätade upp planet automatiskt efter bombfällningen även om piloten råkade ut för en så kallad blackout men också med sirener, som var monterade på landstället. Tjutet från sirenerna under dykningen var karakteristiskt och hade en stark psykologisk effekt på fienden.

Svenska flygvapnet har också använt störtbombare. Det kanske mest kända är Saab 17 som även exporterats.

Numera har styrda bomber ersatt behovet av störtbombare.