Från Rilpedia

Nerthus (latinskt namn, även Nertus) med de rekonstruerade nordiska namnformerna Njärd eller När, var en germansk moder- och fruktbarhetsgudinna. Enligt den romerske historikern Tacitus, som beskrev Nerthuskulten i sin bok Germania 98 e. Kr., hade Nerthus en av kor dragen processionsvagn, som förvarades i en helig lund på en ö i oceanen. Vagnen fick endast vidröras av prästen. När prästen märkte att gudinnan var närvarande i vagnen lät han den dras runt till olika orter av kor. På varje ort som vagnen besökte firades glädjefester. När allt var över fördes vagnen tillbaka till den heliga lunden där gudinnan och vagnen tvättades i en avsides belägen sjö. De slavar som hade tjänstgjort under processionerna och tvättningen offrades sedan i samma sjö.

Namnet Nerthus är språkligt detsamma som Njord, i fornnordisk mytologi en manlig gud i vanernas gudaskara. Könsväxlingen har man sökt förklara med att kulten berört ett gudapar som förenats i ett fruktbarhetsbefrämjande bröllop. Sydskandinaviska mossfynd tycks bekräfta förekomsten av sådana riter, med åtföljande offer.

Inom ortnamnsforskningen brukar man anse att ett flertal mycket gamla namn med former liknande framförallt När- härstammar från platser som haft någon form av bindning till modergudinnan När alt. Njord (eller Njärd). Exempel på sådana ortnamn är Närtuna och Närlunda. Stockholmsstadsdelen Nälsta är ett annat exempel, liksom industriområdet Mjärdevi i Linköping (med Njärd- förvanskat till Mjärd-). Värt att notera är att -vi, -tun och -lund inom ortsnamnsforskningen oftast anses beteckna kultplatser.

Externa länkar

• Germania - kapitel 40 (det som omnämner kulten av Nerthus)