Från Rilpedia

Utanför bakteriens cellmembran finns en cellvägg som består av kvävehaltig polysackarid. Denna utgör ett mekaniskt skydd och ger cellen en bestämd form, cellväggen skyddar också cellen från att sprängas av inträngande vatten (se osmos och diffusion). Hos vissa bakterier tränger utskott av styva proteintrådar ut genom cellväggen, dessa kan fästa bakterien vid andra celler. Så använder gonorrébakterien utskotten när den sätter sig fast i människans slemhinnor.

Bakterier förflyttar sig på olika sätt. Några arter utsöndrar slem som de glider fram på. Andra har buntar av fina trådar som de skruvar sig fram med. Slutligen finns det bakterier som rör sig genom att vifta med ett eller flera utskott. Dessa pisklika bildningar kallas bakterieflagell.

Bakterierna rör sig mot näringsämnen och bort från giftiga ämnen. Rörelserna styrs av cellmembranet som innehåller receptorer för olika kemiska ämnen. Då ett skadligt ämne binder till en receptor börjar flagellet på den motsatta sidan arbeta fortare. Detta resulterar i att cellen rör sig bort från det giftiga ämnet När näringsrika ämnen binder till receptorerna minskar flagellets hastighet på den sidan av bakterien. Eftersom flagellet på bakteriens motsatta sida arbetar med samma hastighet rör sig cellen mot näringen.