Kainulasjärvi

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Kainulasjärvi är en småort i Pajala kommun i Sverige. Byn ligger i Tärendö församling, 19 kilometer söder om kyrkbyn Tärendö-Täräntö och 5 kilometer öster om Narkån-Narkausjoki. Byn har 155 invånare (2007)

Kainulasjärvis första invånare var, enligt den folkliga traditionen, en person från Överkalix, som bosatte sig vid stranden av sjön strax väster om byn. Överkalix kallas på meänkieli för Ylikainus; därav namnet Kainulasjärvi. Enligt en annan folklig tradition var en av bosättarna en same - Paloraukka - som bodde vid Salmijärvi och som gömde en silverskatt som aldrig blivit återfunnen. Silverskatten sades ett tag vara gömd under byns största tall, som står bakom den Nya skolan.

Enligt folkminnet skall det ha funnits en stuga eller koja, vid sydöstra stranden av sjön Salmijärvi, i bydelen Saajos. Dennna enkla koja skall ha varit byggd av kalixbor (kainulaiset) som använde den när de bl.a. fiskade i sjön, långt innan dom första hemmanen uppstod i byn.

Enligt folkminnet var den första mannen i släktet Oja en kapten i den svenska armén som deltog i slaget i Oravais 1809 i nuvarande finska Österbotten. Han flydde det blodiga slaget och bosatte sig i Kainulasjärvi.

Kainulasjärvis första nybyggare enligt skriftliga källor

Enligt skriftliga uppgifter lär den första nybbyggaren ha byggt Hannu- eller Lampagården. De äldsta skriftliga beläggen på att det fanns nybyggare vid sjön Salmijärvi är från mitten av 1700-talet. De äldsta släktnamnen i byn är: Hannu, Lampa, Vinsa, Aidanpää, Oja.

Släktet Hannu

När Kainulasjärvis första nybyggare kom är osäkert, men 1758, är byn omnämt för första gången. Det var Lars Johansson Skomakare som var soldat på Skomakare Rote i Tärendö - f.1734 - d.1805 (han var gift med Thomas Erssons syster Kristina Ersdotter) som anlade ett Krono Nybygge i Kainulasjärvi, hemmanet som senare kom att heta Hannu Nr 2, efter husbonden Hans Henriksson Nuoksujärvi f.1790, som blev ägare till hemmanet år 1819, efter Nils Pehrsson f. 1760 som i sin tur tagit över hemmanet av Pehr Thomasson Tuoma f.1750-d.1808, som flyttade till Narken (Pekka)år 1795. Pehr hade tagit över hemmanet av Lars Johansson Skomakare efter att denne hade flyttad till Narken år 1781.

Släktet Lampa

Den andre i ordningen av nybyggare var Per Ersson Snellfot, (son till Eric Persson) soldat på en annan av rotarna i Tärendö.

Per Ersson var bror till Thomas Erssons (Tuoma) hustru Maria Ersdotter från Tornefors. Johan Johansson Lampa var gift med Caisa Ersdotter, syster till Per Ersson och Maria Ersdotter.

Per Ersson Snellfot och hans hustru dör 1771 med ett par veckors mellanrum och efterlämnar två barn, Eric f. 1768 och Margaret f. 1765.

År 1772 kom soldatsonen Johan Johansson Lampa f.1741 -d.1800, från Tornefors och tog över Nybygget, namnet Lampa fick hemmanet efter honom ,hemmanet övertogs senare av sonen Henrik Johansson lampa f.1770 i Tornefors, som efterträddes år 1797 av Isak Mickelsson f.1767 från Nuoksujärvi ,han var sonson till grundaren av Nuoksujärvi och från honom härstammar den nuvarande släkten Lampa.

Hemmanet Vinsa

Den fjärde i raden av nybyggare som kom var Johan Ersson f.1738-d.1786 från Tärendö. Han anlade Vinsa Krono Nybygge år 1776. Själva ordet vinsa förekommer bara som naturnamn ('skogsklädd kulle') och släktnamn i meänkieli och kanske i viss mån även över ett vidare område i nordfinska dialekter. Dess ursprung är oklart och kan möjligen vara av det samiska efternamnet Vänsa. I sydfinska dialekter förekommer vinsa i några enstaka belägg och torde vara separata ordutvecklingar.

Hemmanet Oja

Johan Erssons sonson Mickel Johansson Svala f.1796 (som också var soldatson) anlade år 1829 hemmanet Nr 6 Oja (Mäkis).

Hemmanet Lukkari

Mickels Johansson Svala Ojas son Isac Mickelsson Oja f.1834, anlade 1864 hemmanet Nr 8 Uusitalo eller Järvenmaa som kallades Lukkari.

Hemmanet Mikko

År 1829 anlade Johan Nilsson f.1794, hemmanet Nr 4 Aidanpää eller Mikko, han var son till Nils Persson, husbonde på Nr 2 Hannu. Namnet Mikko kom efter dess andra husbonde som hette Mickel Johansson f.1815 i Tärendö.

Hemmanet Välitalo

Hemmanet Nr 5 Aidanpää eller Välitalo tillkom efter klyvning av hemmanet Nr 4.

Hemmanet Hansi

År 1861 anlade Hans Ersson Nilimaa f.1822 - d.1881, hemmanet Nr 7 Nilivaara eller Järvenmaa, kallas för Hansi.

Talade språk

Fram till 1980-talet talades närmast uteslutande meänkieli i Kainulasjärvi. Blott lärare och folk med högre utbildning talade svenska under 1950-talet och tidigare. Numera talar ungdomen nästan bara svenska, men har i viss utsträckning passiva färdigheter i meänkieli.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

• Kainulasjärvis webbplats

 Denna Norrbottens län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.