Slaget vid Crécy
Från Rilpedia
Slaget vid Crécy. Under hundraårskriget mellan England och Frankrike invaderade Edward III Normandie i Frankrike under sommaren 1346 för att möta Philip VI i strid och göra slut på kriget. Den 26 augusti mötte han Philips mycket större armé norr om Paris vid Crécy. Det blev den första stora sammandrabbningen mellan de två länderna under kriget.
De engelska bågskyttarna utrustade med långbågar var uppställda på flankerna i vinkel framåt från centern där avsuttna ryttare i rustning var placerade och skingrade till att börja med lätt Philips armborstskyttar. Den beridna förtruppen av den stora franska armén gjorde ett för tidigt anfall mot den engelska centern varvid de red ner sina egna flyende hjälptrupper. Då de engelska bågskyttarnas pilar slog ned som blixtar i deras flanker och dödade män och hästar uppstod kaos bland de franska riddarna. När de nådde fram till fienden var de inte i stånd att bryta de engelska leden och högen av döda blev bara högre för varje attack som genomfördes. Philip som deltog i anfallen blev sårad och flydde fältet lämnande uppemot tre tusen döda och tillfångatagna, däribland två kungar, nära hundra baroner och hertigar samt mer än femtonhundra riddare. Det var mer en slakt än ett slag.
I slaget vid Crécy demonstrerades engelsmännens militära överlägsenhet grundad på tilliten till ett professionellt infanteri beväpnat med långbågar och lansar vilket överträffade den dittilsvarande dominansen av tungt beväpnade riddare till häst. Hämmade av sina tunga rustningar var de avsuttna engelska riddarna oförmögna att aktivt delta i striden och var för sin säkerhet beroende av de obepansrade långbågskyttarnas försvarsförmåga. Det har därför sagts att de avsuttna riddarnas betydelse för stridens utgång främst var moralisk och att man häri kan skönja ett första tecken på uppkomsten av en modern officersroll. Även om franska kungahuset var skakat av denna lysande engelska seger ledde det inte till rikets sammanbrott eller något avgörande av kriget, delvis på grund av att pesten drabbade landet 1348 och gav ett andrum i striderna.
