Maneter
Från Rilpedia
- För konstnären, se Édouard Manet
| ?Maneter | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Nässeldjur Cnidaria |
| Klass: | Maneter Scyphozoa |
|
|
|
| §Scyphozoa | |
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Maneter (Scyphozoa) är frisimmande ryggradslösa nässeldjur som består 97% av vatten, de återstående procenten, deras kropp, är en geleliknande hinna. De simmar genom att pumpvis, genom rytmiska sammandragningar av kroppshålan, åstadkomma en jetstråle som skickar dem i kroppriktningen, och de följer ganska passivt havsströmmar.
Innehåll |
Systematik
Maneter delas in i de fyra ordningarna; Stauromedusae, Coronatae, Semaeostomeae och Rhizostomae som i sin tur delas in i 27 olika familjer. Maneter förekommer med cirka 14 arter i Sverige och cirka 200 arter i hela världen.
Släkten och arter i Sverige (i urval)
- Cyanea
- röd brännmanet (Cyanea capillata)
- blå brännmanet (Cyanea lamarckii)
- Aurelia
- öronmanet (Aurelia aurita)
- Chrysaora
- kompassmanet (Chrysaora hysoscella)
- Rhizostoma
- lungmanet (Rhizostoma octopus)
Livscykel och fortplantning
Hos maneter förekommer generationsväxlingar mellan två olika livsformer, en könlös polypgeneration och en könlig medusageneration. Alla maneter är alltså både medusor och polyper under sitt liv. Medusan är dock det stadium som vi i dagligt tal kallar manet. Maneter förökar sig genom att hanarna sprutar sperma direkt i vattnet som honorna fångar upp med sina munnar. I mitten av sommaren släpps larverna som tar sig ned till bottnen och där växer de fast och startar så sin polypfas. Som små utskott står de sedan på bottnen cirka en halv centimeter stora. Vanligen på hösten skivas toppen av och varje skiva blir en separat manet. (Den röda brännmanetens polyper skivar bara av sig en gång (på våren) medan en öronmanetspolyp ger upphov till många nya maneter.) De millimetersmå maneterna kallas i detta stadium ephyra och som sådana övervintrar de på eller nära botten. På våren börjar de växa snabbt och komma upp mot ytan, och i detta medusastadium simmar den vuxna maneten tills den dör på hösten.
Bägarmaneten (Haliclystus auricula) är speciell då den ej har något medusastadium utan polyperna lever istället fastvuxna på alger och sprider sig med larver.
Föda
Maneter äter smådjur som de fångar med hjälp av sina nässelceller, några av de större arterna kan fånga andra maneter eller fiskar.
Brännmaneter
Vissa maneter skall man akta sig för, de kan brännas mycket smärtsamt, och ett fåtal kan utmynna i amputationer av lemmar, eller med döden. I svenska vatten finns röd brännmanet och mer sällan kompassmanet som båda bränns obehagligt med sina tentakler oftast med enbart lokala symptom.
