Asynchronous Transfer Mode (it)

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information.

ATM hänvisar hit. För andra betydelser, se ATM (olika betydelser).

Asynchronous Transfer Mode (ATM) är en telekommunikationsstandard från ITU-T, främst använd för Wide Area Networks. Tekniken är anpassad för att vidarebefordra datatrafik, röst och video. Datapaketen kallas för celler, och har en konstant storlek om 53 bytes varav 5 bytes är pakethuvud. Kommunikationen är förbindelseorienterad och skapar en virtuell kretskoppling.

Visionen bakom ATM var att möjliggöra BISDN (bredbands-ISDN), dvs bredbandig datakommunikation, videodistribution, telefoni, och annan multimedial kommunikation, i samma nät. ATM-växlar skulle ersätta telefonväxlar såväl som IP-routrar, Ethernetväxlar, SDH-multipexorer, Frame relay-växlar och andra nätnoder. ATM-nät kan emulera IP-nät, telefonnät, ISDN-nät, Frame relay, SDH, etc. ATM har inget eget adressystem, utan utnyttjar till exempel telefon/ISDN-nummer, IP-adresser, MAC-adresser, etc, beroende vilken kommunikationstjänst som för tillfället förmedlas.

Paketförmedlingen möjliggör varierande datahastighet, vilket inte är möjligt i kretskopplade nät såsom telefonnätet, ISDN och SDH. Den konstanta paketlängden gjorde att ATM-växlar var snabbare än IP-routrar och -växlar i slutet av 1990-talet. Den korta paketlängden gör att ATM ger kortare tidsfördröjning än IP-routrar, vilket är viktigt vid telefoni över smalbandiga förbindelser. Paketlängden valdes som en kompromiss mellan tele- och datakommunikationsbranchen.

ATM bygger på virtuell kretskoppling, dvs paketförmedling baserat på att vägval (routing) sker under en uppkopplingfas. Detta möjliggör snabb växling utan att behöva söka i en routingtabell för varje paket på det sätt som krävs i datagrambaserad paketförmedling, till exempel i IP-routrar. ATM underlättar möjligheten att garantera och reglera tjänstekvalitet (Quality of Service, QoS).

Dessa egenskaper har gjort att många företag och teleoperatörer byggde upp sina ryggradsdatanät (backbone-nät) med hjälp av ATM-teknik i slutet av 1990-talet. ATM har använts för att distribuera digital-TV till sändningstorn.

Idag har emellertid ATM börjat ersättas av billigare IP-växlar. Moderna IP-nätverk kan ha funktioner som liknar virtuell kretskoppling, till exempel snabb så kallad nivå 3-växling och garanterad tjänstekvalitet (QoS). IP/MPLS förväntas att om några år uppfylla visionen bakom ATM, nämligen att ersätta telefonväxlar, SDH-multiplexorer, etc, då allt mer av trafiken i de stora näten transporteras med IP.^[1]

Externa länkar

• ATM forum
• ATM Info and resources
• ATM Cell formats- Cisco Systems
• Asynchronous Transfer Mode (ATM) - Cisco Systems
• ATM ChipWeb - Chip and NIC database
• Reference for Q.2931 etc Link failes
• Netheads vs Bellheads av Steve Steinberg
• En kurs på Junipers webbplats
• ATM kurs
• CISCO's Guide till ATM Technology Ladda ned: PDF

Referenser

1. ↑ IP/MPLS is taking over from ATM as the preferred way to handle multi-service requirements in data networks, including real-time services such as telephony.[1]