Trosa stadsförsamling
Från Rilpedia
| Trosa stadsförsamling | |
| Län | Södermanlands län |
|---|---|
| Kommun | Trosa kommun |
| Stift | Strängnäs stift |
| Kontrakt | Södertälje kontrakt |
| Folkmängd | 4638 invånare |
| Församlingskod | 048801 |
| Pastoratskod | 040613 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Trosa stadsförsamling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Södertälje kontrakt av Strängnäs stift. Församlingen ingår i Trosa-Vagnhärads pastorat.
Innehåll |
Allmänt
Trosa stadsförsamling omfattar Trosa stad och består av består av stadsområdet omkring Trosaåns mynning samt några öar i inre delen av Trosa skärgård, av vilka Öbolandet är den största ön.
Församlingen förbinds via länsväg 218 med Europaväg 4 vid Vagnhärad.
Geografisk avgränsning
Trosa stadsförsamling omges helt av Trosa-Vagnhärads församling och har sin västligaste punkt vid Grindstugan, belägen invid vägen mot Västerljung och cirka 1 km norr om Tureholms slott. I denna del av församlingen ligger de västligaste stadsdelarna.
Från Grindstugan går församlingsgränsen mot sydost och ut i Tureholmsviken, korsar Snöholmen och faller ut i Stadsfjärden. Vid Trosaåns mynning viker gränsen tvärt mot sydsydväst och löper cirka 500 meter i denna riktning mot Eknäs udde. Den går sedan genom sundet mellan Hälla och Öbolandet, passerar Trosa havsbad och rundar Svarthäll och Tjuvholmarna i Fågelöfjärden. Från Fågelöfjärden går gränsen mellan Öbolandet och Långnäsudd och når land strax öster om Södra Östermalm. Gränsen innesluter Tomtaklint och når nästan fram till Åda fritidsområde (i Trosa-Vagnhärads församling). Härifrån går gränsen mot sydväst åter till Grindstugan.
Kyrkornas bakgrund
I församlingen ingår Trosa stads kyrka, som består av ett rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat korparti i öster och en sakristia vidbyggd i norr. Kyrkan har haft flera föregångare. Ett kapell fanns förmodligen i den medeltida staden, belägen längre uppåt Trosaån. Sedermera flyttades staden till den nuvarande platsen, och ett kapell uppfördes omkring år 1600. 1614 ersattes detta av en timmerkyrka med långhus och ett lägre smalare kor, som möjligen var identiskt med det äldre kapellet. Vapenhuset låg i söder, sakristian i norr. Senare byggdes en korsarm till i norr.
Inte långt från den gamla kyrkan uppfördes den nuvarande, mellan åren 1694-1710. Sedan byggnadstiden har inte kyrkan genomgått några större förändringar. På 1750-talet tillkom dock sakristian, och 1895 byttes takets spån ut mot plåt. Långhuset täcks av ett valmat sadeltak. Stickbågiga fönsteröppningar genombryter de rosafärgade murarna. Takkupor ger ljus åt läktaren.
Entrén är en portal som konstruerades i väster år 1837. Av de två ursprungliga ingångarna i söder och norr är den södra bevarad. Interiören är mycket bevarad i sin 1700-talsprägel, med det vitkalkade tunnvalvet, predikstol och altaruppsats från 1711.
Historik
Trosa stad hade 857 invånare år 1933. Vid denna tid låg de stadsbebyggda tomterna samlade kring de båda "Långatorna", vilka löpte parallellt med Trosaån.
Trosas äldsta byggnad är den i början av 1700-talet uppförda kyrkan.
Trosa var troligen stad redan på 1300-talet och låg då vid nuvarande Trosa landskyrka, cirka 5 kilometer norväst om nuvarande läge. År 1610 flyttades Trosa stad till det område där den nu ligger.
Trosa brändes år 1445 av vitaliebröderna under Erik av Pommern. 1454 fick staden privilegier. Dessa förnyades vid flyttningen 1610. År 1710 brändes staden av ryssarna.
Ortnamnet
År 1331 skrevs parochia Troso = "Trosa socken". Detta antas syfta på namnet för Trosaån. Trosa socken fick namnet från kyrkbyn.
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 19, 1933
- Nationalencyklopedin
- Terrängkartan (Gröna kartan)
Litteratur
- Nilsson, Iwar; Världens ände och landet där bortom - fragment till en resebok för Trosa-trakten, 2. uppl., Trosa, 1935, BURK-nummer 1091014
Se även
Externa länkar
|
|||||||
