Maskulinism

Från Rilpedia

Version från den 10 maj 2009 kl. 14.03 av 79.102.208.178 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Maskulinism (även maskulism) är ett begrepp inom könsrollsdebatt.[källa behövs] Det kan ha olika och i viss mån motsägande innebörder. Ibland görs även en betydelseskillnad mellan maskulism och maskulinism.

Innehåll

Synliggörande och motverkning av diskriminering av män

Maskulinism är namnet på en filosofi som utgår från att män på olika sätt diskrimineras i samhället på grund av sin könstillhörighet.[källa behövs] Anhängarna av denna teori anser att jämställdhet endast kan uppnås om man synliggör och motverkar denna diskriminering.[källa behövs]

Exempel på diskriminering av män enligt denna teori:

  • Kvinnor vinner runt 90% av vårdnadtvister gällande barn och boende(SCB).
  • Kvinnor har den reproduktiva makten i samhället. Genom IVF (in vitro fertilization/befruktning av ägg utanför livmoder) kan kvinnor få barn ensamma och få statligt utfyllnadsstöd.
  • För män finns inte dessa reproduktiva möjligheter. Surrogatskap, mannens enda reproduktiva möjlighet, utanför reguljärt förhållande, är förbjudet, IVF är inte förbjudet.
  • Kvinnor bestämmer enväldigt utgången av en graviditet; om barnet skall födas eller inte, oavsett faderns vilja. Föds barnet blir fadern skyldig att betala underhållsstöd oavsett om han önskat sig barnet eller inte. Skulle han inte vilja skriva på faderskapstest, hämtas han med våld och tas blodprov med våld, och döms i tingsrätten till att betala underhåll.
  • Vid barnafödsel utan giftermål, står den ogifta kvinnan som automatiskt ensam vårdare. Därefter kan hon efter eget tycke välja att låta fadern ta del i vårdnaden eller inte. Fadern blir alltid underhållsskylldig. Endast då paret är gifta delas vårdnaden automatiskt vid barnets födsel. Vid kvinnans automatiska ensamma vårdnad får fadern inga föräldraförsäkringsdagar.
  • Barnbidraget går automatiskt till kvinnan, oavsett att ett barn föds i gift förhållande eller inte. Kvinnan kan bestämma sig att skriva över hälften till fadern.
    • Kvinnor får uteslutande boendet efter barnfödsel oavsett om mannen är bättre förälder eller inte.
  • Män får närvara vid förlossning endast på godkännande av kvinnan. Mannen kan således berövas första kontakten med sitt eget barn.
  • Män måste processa i domstol ofta till höga kostnader för att få vård om/rättigheter till sina egna barn. Kvinnan kan försöka förhala rättsprocessen så långt som möjligt för att få ut så mycket föräldradagar som möjligt. Dessa går retroaktivt inte att få tillbaka.
  • En man som i god tro varit fader utan att genetiskt vara fader åt ett barn och därmed varit skyldig att betala underhåll i 18-21 år, har inte rätt till retroaktiv ersättning för dessa kostnader, trots att kvinnan haft kunskaper om vem den riktiga fadern var redan från början.
  • Föräldravårdcentralen, idag endast kallad mödravårdcentralen, en institution till för den gravida kvinnan och fadern till barnet, med bland annat föräldrautbildning av olika slag, tex föräldragrupper.
  • Män dör i genomsnitt 3 år tidigare än kvinnor men måste trots detta faktum arbeta till samma pensionsålder som kvinnor.
  • Män diskrimineras i skola. I genomsnitt får pojkar betydligt sämre betyg gentemot flickor, för samma prestationer.
  • Det finns flera hundra kvinnojourer runt om i landet, men endast en handfull mansjourer som dessutom endast får en bråkdel av enskilda kvinnojourers statliga bidrag.
  • Män döms betydligt hårdare i domstol för samma brott, således är män och kvinnor helt olika inför lagen.
  • Män har sämre möjligheter till socialt stöd än kvinnor.
  • Manlig värnplikt baseras på antagandet att mäns liv är mindre värda än kvinnors och utsätter män för större faror än kvinnor.
  • Könsstympning av pojkar är tillåtet. Könsstympning av flickor är förbjudet sedan 1982, SFS 1982:316.

Manlig överordning

Den brittiska och feministiska statsvetaren Carole Pateman använder begreppet maskulinism för att beskriva relationer mellan män och kvinnor där kvinnorna underordnas.[källa behövs]


Maskulinism inom facklitteratur

Den svenske debattören Pär Ström nämner maskulinismen i sin rapport Mansförtryck och kvinnovälde. Han hävdar att om feminismen ska existera så borde maskulinismen också existera eftersom män diskrimneras i minst lika hög grad som kvinnor. Pär Ström anser dock att man bör sträva efter jämställdhet rent globalt sätt istället för att inrikta sig på kön.

Maskulinism inom skönlitteratur

I Gerd Brantenbergs roman Egalias döttrar är maskulinismen det fiktiva landet Egalias direkta motsvarighet till feminismen.

Se även

Externa länkar/källor

Referenser


Personliga verktyg