Månfas
Från Rilpedia
Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden. Faserna har namn som nymåne, halvmåne och fullmåne. Mer om namnen längre ner.
Orsaken till faserna är att månen rör sig så att solen belyser den på olika sidor under olika veckor, medan vi som jordbundna betraktare bara ser en och samma sida hela tiden. Solen och månen vandrar ungefär samma väg över vår himmel, och dessutom nästan lika fort. Månen sackar dock efter lite varje dygn, och efter 29,5 dygn har solen varvat månen. Under denna tid genomlöper månen alla sina faser.
Innehåll |
Den stora kapplöpningen
När månen är nytänd med en tunn skära som i fig 2 (bilden ovan), ligger den strax efter solen i deras eviga kapplöpning mot väst. Solen kommer då att gå ner strax före månen på kvällen och månen får ha scenen för sig själv en liten stund. På morgonen förtar solen å andra sidan månens entré genom att gå före och ge himlen så mycket ljus så att månen nästan dränks när den väl dyker upp. Den nytända månen syns alltså bäst på kvällen.
Ju mer månen halkar efter solen i deras kapplöpning, desto mer av solljuset faller på den del av månen som vi kan se. Den ökande eftersläpningen gör också att månen syns under en allt större del av kvällen och natten innan den går ner. En vecka efter nymåne är månen halv, och efter två veckor (lite drygt) är det fullmåne. Då är sol och måne så långt ifrån varandra som de kan komma. Det betyder att månen går upp när solen går ner, och att den är uppe hela natten. Det är nu som det någon gång kan bli månförmörkelse.
En vecka efter fullmåne har solen knappat in så mycket på månen att den åter blivit halv. Nu är det månen som ligger före solen. Den syns inte längre på kvällen, för då har den sedan länge gått ner, men väl på efternatten och i gryningen. Efter sista veckan kommer solen ikapp och de spurtar tillsammans. Månen är då bara belyst på den sida som vi inte kan se och verkar därför vara försvunnen. I sällsynta fall kan månen nu passera precis över solskivan och åstadkomma en solförmörkelse.
Månens form på olika breddgrader
| Fel vid skapande av miniatyrbild: Ogiltiga parametrar för miniatyrbilden |
För oss på norra halvklotet är månen alltid böjd som ett kommatecken när den är kommande och som bågen på lilla a när den är avtagande. På södra halvklotet kan man säga att folk står upp och ner. Därför ser de också månen upp och ner och behöver motsatta minnesregler för att avgöra om den är i tilltagande eller avtagande. Vid ekvatorn ligger månen alltid ner som en båt på natthimlen och avslöjar alltså inte med sin form om den tänker tillta eller avta. Men om man lägger sig ner på marken med huvudet åt norr, får man samma orientering som vi har när vi står upprätt på nordliga breddgrader. Då fungerar våra vanliga minnesregler med kommatecknet och lilla a.
En minnesregel som fungerar även vid ekvatorn och på södra halvklotet är att om månskäran syns på kvällen strax efter solnedgången är månen kommande, syns skäran däremot på morgonen strax före soluppgången är månen avtagande.
Månen och månaderna
Hade månen fått bestämma vår almanacka, skulle en månad ha varit 29,5 dagar. Då hade månaderna inte gått jämnt ut på året, utan samma månad hade börjat tidigare och tidigare för varje år. Eftersom årets rytm är så viktig i naturen och även för den planerande människan, har månaderna utökats för att komma i takt med årsrytmen. Men att månen ligger bakom våra månader och starkt påverkat deras längd råder det inget tvivel om.
De judiska och muslimska kalendrarna styrs däremot av månen: en ny månad börjar alltid vid nytändning, då man för första gången ser månskäran efter nymåne. Fullmånen inträffar därför alltid mitt i månaden i dessa kalendrar. Den muslimska kalendern har alltid 12 sådana månader på ett år, och därför är det muslimska året bara 354 dygn, 11 dygn kortare än solåret, och därför "vandrar" det muslimska året hela tiden – efter 33 av solåren är det muslimska året åter ungefär i fas med solåret. Det judiska året förblir däremot ungefär i fas med solåret genom att man i den judiska kalendern skjuter in en 13:e skottmånad ungefär vart tredje år.
Fasernas namn
Namnen halvmåne och fullmåne är fullständigt självklara termer, liksom att det finns två halvmånar – en vid tilltagande och en vid avtagande.
Värre är det med den fas som är helt mörk. Många kallar den nymåne, medan andra vill reservera detta ord för den första tunna månskära som följer strax därpå, och ytterligare andra menar att nymåne är hela utvecklingen från helt mörk till full måne. Lika illa är det med begreppet nedan eller uttrycket månen är i nedan. Det kan uppfattas som helt mörk måne, som den tunna skäran strax dessförinnan eller som hela avvecklingen från full till mörk måne. För att krångla till det ytterligare, anger vissa källor en betydelseskillnad mellan ordet nymåne och ny som i uttrycket månen är ny eller månen är i ny. Tack vare att ordet nedanmåne inte används, slipper vi ett liknande problem för avtagande månfaser. Den allra första månskäran som visar sig efter den mörka fasen förknippas dessutom med ordet nytändning.
Här är några publicerade tolkningar av de problematiska termerna:
| Term | Tolkning | SAOB | NE | NEO | BO | Fakta | Susn. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (i) ny | ● | ja | – | – | – | – | – |
| " | ) | ja | – | – | – | – | – |
| " | ●…O | ja | ja | ja | ja | ja | – |
| nymåne | ● | ja | ja | – | ja | ja | ja |
| " | ) | ja | – | ja | ja | (ja) | – |
| " | ●…O | – | – | – | – | – | – |
| i nedan | O…● | ja | ja | ja | ja | ja | – |
| " | ( | – | – | – | – | – | ja |
| " | ( …● | ja | – | – | – | – | – |
| " | ● | – | – | – | – | – | – |
Källor: SAOB = Svenska Akademiens ordbok, NE = Nationalencyklopedin, NEO = NE ordbok, BO = Bonniers svenska ordbok, Fakta = Faktabanken.nu, Susn. = Susning.nu. ● = mörk måne (visas inte korrekt i alla webbläsare).
Månens kvarter
Månens faser indelas ibland också i första, andra, tredje och fjärde kvarteret. Man ser ofta den tilltagande halvmånen benämnd halvmåne i första kvarteret och den avtagande halvmånen halvmåne i tredje kvarteret, men även halvmåne i sista kvarteret.
Enligt Nationalencyklopedins ordbok utgör varje kvarter "endera av månens fyra huvudfaser: månen är i första kvarteret då den är halv en vecka efter nymåne och i sista kvarteret då den är halv tre veckor efter nymåne". Denna förklaring verkar dock motsägelsefull, eftersom den placerar de två halvmånarna i två närliggande kvarter (första och fjärde), när de tidsmässigt borde ligga i diametralt motstående (till exempel första och tredje).
Följande definition av kvarter påträffas ibland:
- Första kvarteret: Från mörk måne till halvmåne
- Andra kvarteret: Från halvmåne till fullmåne
- Tredje kvarteret: Från fullmåne till halvmåne
- Fjärde kvarteret: Från halvmåne till mörk måne
Denna definition ger en indelning av månaden som mycket liknar timmens indelning i kvartar, där heltimmen är övergången mellan två kvartar och inte mittpunkten i någon kvart.
