Katarina av Alexandria
Från Rilpedia
| Sankta Katarina av Alexandria | |
|---|---|
 målning av Caravaggio (1598) |
|
| Jungfru och Martyr | |
| Född | cirka 282 |
| Död | cirka 300, Alexandria, Egypten |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Östortodoxa kyrkor Orientaliskt ortodoxa Anglikanska kyrkogemenskapen |
| Helgedom | Katarinaklostret, Sinai berg |
| Helgondag: | 25 november |
| Attribut: | Spikförsett trähjul; svärd; palmkvist (martyrsymbol); brudslöja och ring; duva |
| Skyddshelgon för | arkivarier, flickor, advokater, bibliotekarier, sjuksköterskor, teologer, filosofer, Universitetet i Paris |
Katarina av Alexandria, född cirka 282, död cirka 300, var en egyptisk jungfru som led martyrdöden. Hon är en de fyra virgines capitales och en av de fjorton nödhjälparna. Katarina av Alexandria vördas som helgon inom bland annat Romersk-katolska kyrkan. Hennes minnesdag firas den 25 november.
Biografi
Det saknas historiska källor om Katarina av Alexandria före 800-talet, och historiker har ibland avfärdat legenderna om henne som påhitt. Hennes namn kommer från grekiskans katharos, ’ren’, vilket har tagits som belägg för att berättelsen om denna jungfru var en allegori som kommit att uppfattas som sann. Därför strök Vatikanen hennes namn från helgonkalendern 1969, men den återinfördes 2002.
De äldsta källorna om hennes liv är på grekiska. Hon har av tradition identifierats med en hos Eusebios omtalad högboren och vacker kvinna i Alexandria, som motstod kejsar Maxentius förförelse och därför berövades sin egendom och drevs i landsflykt. Enligt legenden var hon en 18-årig jungfru av kunglig börd samt av ovanlig skönhet och vishet, som vid en disputation, anordnad på befallning av kejsar Maximianus (enligt andra Maxentius), till kristendomen omvände femtio filosofer, som för sin nya tro led martyrdöden.
Kastad i fängelse för sin tro, omvände Katarina kejsarens gemål, hans fältherre Porfyrios och en mängd soldater, vilka delade de nyssnämnde lärdes öde. Genom ett underverk räddad från döden med stegel och hjul, blev hon slutligen på kejsarens befallning halshuggen.
Hennes kvarlevor skall ha förts av en ängel till berget Sinai, där Justinianus I grundlagt ett kloster, Katarinaklostret, till hennes ära och där på 700-talet egyptiska kristna skall ha funnit hennes ben. Svärd och hjul är hennes attribut, ibland även en segerpalm, en bok eller en ring, med vilken enligt legenden Frälsaren trolovat sig med henne. Hon var Parisuniversitetets filosofiska fakultets skyddspatron.
I den kristna konsthistorien spelar Katarinalegenden en stor roll. Berömda porträtt av henne har utförts av Caravaggio, Rafael, Rubens, Carlo Crivelli, med flera. I Katarinakapellet i basilikan San Clemente i Rom finns en berömd freskcykel med scener ur helgonets liv, utförda av Masolino da Panicale från 1428 till 1431. Freskerna visar bland annat Katarina försvarande kristendomen inför de hedniska filosoferna samt Katarinas martyrium.
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
- Middle English Legends of Women Saints, Kalamazoo, Michigan: Medieval Institute Publications, 2003
- Tylenda, Joseph N., The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: The Liturgical Press 1993. ISBN 0-8146-5016-3
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Katarina av Alexandria
