Bergsman
Från Rilpedia
Bergsman, ursprungligen (sedan medeltiden) benämning för en bonde som vid sidan av jordbruket hade rätt att producera tackjärn i en masugn (hytta) och därmed också bryta järnmalm.
Då en bergsman var ägare till ett bergsmanshemman och delägare i en hytta ingick han i ett hyttlag, och genom ägandet av detta hade han fram till tackjärnsproduktionen frigjordes 1859 som skyldighet att bedriva hyttbruk (framställa tackjärn) och använda sina skogar till kolning. Genom dessa skyldigheter, samt mot erläggande av tiondejärn var bergsmännen fritagna från rotering och andra statliga förordningar. Efter förordningarna upphört har ordet bergsman kvarlevet som benämning på innehavare av hemman eller hemmansdel i ett bergslag, oavsett om hyttbruk bedrivits eller inte.
Bergsmännens delägarskap i hyttor och gruvor var indelat på hyttlag och gruvlag. Ett gruvlag var en kooperation av bergsmän som gemensamt ägde och gemensamt bröt malm i. Malmen fördelades mellan delägarna som själva främställde tackjärn i de gemensamma hyttan. Skillnaden på ett hyttlag och ett gruvlag utöver arbetsplaceringen var att gruvlaget var ett arbetskooperativ och ägakooperativ medan hyttlaget bara var ett ägarkooperativ. Framställningen av tackjärn skötte varje bergsman själv i hyttan. En bergsman som ingick i ett sådant skötte tillsammans med de andra delägarna driften och underhållet av masugnen samt vissa andra sysslor. Bergsmännen blåste dock sitt tackjärn själva i tur och ordning. Så småningom blev bergsmännen rikare och kunde då anställa folk till järnframställningen.
Innehåll |
Senare betydelser
När Bergshögskolan grundades kom "bergsman" att bli ett vardagligt namn på en bergsingenjör, en utbildning som senare utvecklats till civilingenjörsutbildningen i materialdesign. Femininform i nutida studentikosa sammanhang är bergshütta. Den används framför allt vid utbildningen i materialdesign vid KTH.
