Vikmanshyttan

Från Rilpedia

Version från den 21 maj 2009 kl. 11.56 av Vivo (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Vikmanshyttan
Siffrorna avser orten

Läge

60°17′52″N 15°49′41″O / 60.29778, 15.82806

Landskap

Län

Kommun

Församling

Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾

897

Area⁽²⁰⁰⁵⁾

155 hektar

Befolknings- och arealfakta från SCB^[1] (uppdaterad 2008-03-11)

Vikmanshyttan, tätort i Hedemora kommun, Dalarna (Dalarnas län). Vikmanshyttan ligger ca. 10 km väster om Hedemora och hade år 2005 897 invånare.

Historia

Wikmanshytte Bruk, numera Erasteel Kloster.

Vikmanshyttans bruksmuseum.

Vikmanshyttan är en gammal bruksort, redan 1538 nämns en hytta och under åren 1693-1716 fanns här också ett kopparverk. Vikmanshytte bruk köptes 1675 av Johan Angerstein och tillhörde släkten Angerstein till 1828 då den övergick till släkten Ulff. Brukspatron Carl Reinhold Ulff sålde 1875 bruket till Larsbo-Norns AB. Den tillverkning av degelgjutstål, som länge kom att vara Vikmanshyttans specialitet, inleddes redan 1860. Degelstålverket lades dock ned under första världskriget (då det rådde brist på deglar) och ersattes då med en martinugn samt en elektrisk ugn för stålsmältning. 1922 bildades Wikmanshytte Bruks AB som tog över driften av järnverket. I mitten av 1960-talet stod Wikmanshytte Bruk på topp med ca. 1000 anställda. Stora Kopparbergs Bergslags AB förvärvade Wikmanshytte Bruks AB 1966 och 1968 fusionerades verksamheten med Stora Kopparbergs i Söderfors. 1977 avvecklades större delen av verksamheten i samband med omstruktureringen av svensk stålindustri och 400 blev arbetslösa. Snabbstålstillverkningen övertogs emellertid Fagersta AB, som 1982 i sin tur lät avyttra denna till det då nybildade Kloster Speedsteel AB.

Vikmanshyttan har sedan 1970-talet utvecklat ett alltmer differentierat näringsliv. Det gamla bruksområdet inhyser numera ett 15-tal företag, bl.a. Erasteel Kloster AB (f.d. Kloster Speedsteel) med ca. 80 anställda som tillverkar kallvalsade band i snabbstål.

Sevärdheter

En del av den äldre bruksbebyggelsen finns fortfarande kvar, bl.a. Angersteinska smedjan (uppförd 1798) och bruksherrgården av timmer i en våning under brutet tak. Herrgården uppfördes troligen på 1750-talet, men har senare om- och tillbyggts. Den Angersteinska smedjan är numera utställningslokal ingående i Vikmanshyttans Bruksmuseum. Till bruksmuseet tillhör även bl.a. en f.d. snickarverkstad (uppförd 1799), ett sädesmagasin och en f.d. olje- och redskapsbod (nu iordningställtd för att visa hur en arbetarebostad kunde se ut på 1910–20-talen). Av gamla industribyggnader märks främst en rostugn vilken hörde till brukets näst sista hytta som blåstes ned 1904. Den sista hyttan, som tagits ur bruk 1954, revs emellertid 1970.