Dubbelstjärna

Från Rilpedia

Version från den 24 november 2008 kl. 03.17 av Escarbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel handlar om den astronomiska företeelsen dubbelstjärna. För Robert A. Heinleins roman med samma namn, se Dubbelstjärna (bok).
Konstnärs version av ett dubbelstjärnsystem bestående av ett svart hål med en ackretionsskiva omkring sig, och en vanlig stjärna.

En dubbelstjärna, även kallad binär stjärna, är ett stjärnsystem som består av två stjärnor, istället för en enda som i vårt eget solsystem. Det finns många dubbelstjärnor, kanske till och med fler än det finns enstjärnesystem. Dubbelstjärnor är väldigt viktigt inom astrofysiken eftersom man kan studera stjärnorna närmre.

En dubbelstjärna är inte samma sak som en optisk dubbelstjärna. De optiska ser ut att ligga nära varandra härifrån jorden, men i verkligheten är de inte styrda av varandras gravititionella krafter. Dubbelstjärnor kan hittas visuellt genom teleskop eller av en mer indirekt metod med hjälp av dess spektrum. Om dubbelstjärnor skulle hamna i omloppsbana runt varandra så skulle de kunna förmörka varandra, dessa stjärnor kallas förmörkelsebinär.

När systemets komponenter har olika utgångsmassa, kommer de att åldras i olika takt. Detta kan få spektakulära konsekvenser, om den ena stjärnan till exempel fyller sin Roche-lob och det bildas en ackretionsskiva. Komponentera kan ha olika massa och olika åldrar. Exempel på dubbelstjärnor är Algol, Sirius och Cygnus X-1 (där den ena medlemmen troligtvis är ett svart hål).

Upptäcktshistoria

Detta fotografi taget med Rymdteleskopet Hubble visar Sirius och dess lilla kompanjon. Sirius B är den ljusa fläcken nere till vänster.

Termen "dubbelstjärna" användes för första gången av William Herschel år 1802. Med hjälp av teleskopet kunde man upptäcka många fler dubbelstjärnor än vad som var tidigare möjligt, år 1780 hade Herschel mätt upp avståndet mellan stjärnorna och dess plats för över 700 par stjärnor. Under den tid han observerade upptäckte han att 50 av dessa 700 hade ändrat läge.

Se även

Personliga verktyg