Četnici
Från Rilpedia
Četnici (alternativ svensk stavning tjetniker), (serbiska: Четници, četnici) är en serbisk beteckning för ett militärt kompani.
Innehåll |
Historia
Sådana kompanier bildades ursprungligen som resultat av det makedonska motståndet mot den ottomanska ockupationen. Snart bildade olika etniska grupper likadana truppenheter. Under första Balkankriget bekämpade 110 makedonska, 108 grekiska, 30 serbiska och 5 vlachiska četas turkarna. Under första världskriget slogs man mot Österrike-Ungern, Bulgarien och albanska styrkor.
Under andra världskriget upprättade Draža Mihailović četniska motståndsstyrkor av kungatrogna soldater mot den tyska ockupationen, i Ravna Gora-distriktet. 1941 tvingades man fly undan nazisterna in i östra Bosnien och Sandžak där man kom i konflikt med det fascistiska kroatiska Ustaša och senare bosniska SS-styrkor. Organisationens motto blev "За краља и отаџбину" (Za kralja i otadžbinu, "för kung och fosterland").
Mellan 1941 och 1943 hade man stöd av de västliga allierade. Men därefter, sedan Churchill och Stalin, delat upp Europa mellan sig upphörde detta stöd till förmån för de kommunistiska partisanerna under Tito. Četnikerna tvingades fly för att undgå att avrättas av segrande partisaner efter krigsslutet. Dess ledare Draža Mihailović ställdes inför rätta och avrättades.
Under andra världskriget gjorde sig en del tjetniker sig skyldiga till krigsförbrytelser. Särskilt utsatt var östra Bosnien, längs floden Drina, på gränsen till Serbien. I detta område stred četniker mot både tyskar (med förband av kroater och bosniaker) och partisaner. Värst utsatt blev den muslimska civilbefolkningen och värst drabbad blev staden Foča där flera tusen dödades genom såkallade hämdaktioner under kriget.
I slutet av 1980-talet, lät Slobodan Milošević legalisera tjetnisk litteratur igen. Olika partier hyllade tjetnikerna som motståndshjältar och hävdade att de svartmålats av Titos historieskrivning.
Politiker som Vojislav Šešelj byggde para-militära enheter och krävde att alla områden i Jugoslavien, med serbisk befolkningsmajoritet skulle kvarstå som delar av Jugoslavien. Under det krig som följde på Balkan kallade många serbiska styrkor sig själva för četnici.
Situation i dag
Även efter kriget har nationalistiska grupper använt beteckningen medan kroater, albaner och bosniaker ofta använt "četniker" som skällsord på all serbisk militär och ibland även som skällsord för serber i allmänhet.
Genom ett beslut i den serbiska nationalförsamlingen mot slutet av 2004 rehabiliterades četnikrörelsen, och dess överlevande medlemmar tillerkändes samma pensionsrättigheter som partisaner och andra krigsveteraner.
Utseende
Även om det finns en allmän uppfattning om att alla četknier bar skägg är detta en myt. Sanning är däremot att många četknier bar skägg under andra världskriget som ett kännetecken för att de sörjer vilket beror på en gammal serbisk (ortodox) tradition. I denna tradition låtar man sitt skägg växa i 40 dygn när man sörjer någon.
