Sandemar
Från Rilpedia
| Sandemar Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Södermanland | |||
| Län | Stockholms län | |||
| Kommun | Haninge kommun | |||
| Församling | Dalarö-Ornö-Utö församling | |||
| Folkmängd(2005) | 57 | |||
| Area(2005) | 27 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) | ||||
Sandemar är en herrgård och en småort i Haninge kommun.
Orten ligger på Södertörn snett emot Dalarö. Gården har en huvudbyggnad av trä, överklädd med tegelplattor och mot sjösidan plåt till skydd mot havsvindarna. Gården undgick de ryska härjningarna 1719, sannolikt genom den avskräckande verkan som den närbelägna Dalarö skans hade, och har därför bevarat den karolinska tidens utsmyckningar. I det inre imiterade skogstapeter och gobelänger, plafonder med mera och i det yttre en fransk trädgårdsstil med klippta häckar och pyramidformiga granar. Senare har tillkommit en engelsk park med växthus, köksväxt- och fruktträdsodlingar.
Innehåll |
Historia
Vid början av unionstiden ägdes Sandemar av Tyska orden i Livland och kom sedan till Erik Axelsson (Tott), som 1467 lär ha köpt ordens alla egendomar i Sverige. Under 1500-talet är ägarförhållandena okända. På 1600-talet ska Sandemar tillhört medlemmar av ätterna Oxenstierna, Bonde och Falkenberg. Kungliga rådet och presidenten Gabriel Falkenberg, som 1693 blev greve Falkenberg af Sandemar, bör ha varit den, som på 1690-talet lät uppföra slottet. Hans brorsbarn sålde 1738 egendomen till lagman Carl Wattrang (död 1749), som gjorde Sandemar till fideikommiss. Från hans sonsöner N. K. och Johan Gustav Wattrang, båda ogifta, övergick fideikommisset 1827 till deras kusins sonson, den då sexårige Carl-Gustav Braunerhielm, som i fjärde led härstammade från Carl Wattrang. Familjen Braunerhielm sålde slottet till Karin Nordin Mattson 2006.
Natur
Området är artrikt med flera mindre vanliga växtarter som Adam och Eva och Kungsängslilja. Speciellt noterbart är dock de slåttrade rikkärren där den hotade orkidén gulyxne förekommer. De varierande miljöerna skapar också goda förutsättningar för områdets fågelliv. Rastande flyttfåglar på strandängarna och i Svärdsnäsviken gör området välbesökt av fågelskådare under höst och vår.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sandemar, 1904–1926 (Not).
