Frygisk mössa
Från Rilpedia
Frygisk mössa, frihetsmössa eller jakobinmössa är en mjuk, kägelformig toppmössa med framåt nedhängande topp och örlappar, som under antiken begagnades av grekerna i Mindre Asien och stundom förekommer på antika konstverk. Mössan var ett slags frygisk mössa, och har även under modern tid förekommit den bland neapolitanskt sjöfolk. Av samma form var också den frygiska hjälmen.
Under franska revolutionen
En under den franska revolutionen allmänt brukad spetsig huvudbonad av rödfärgat ylle, prydd med en stor trefärgad kokard. Enligt traditionen kom den på modet i Paris 1792 då de lössläppta galärslavarna som förut tjänat i regementet Lullin de Chåteauvieux, men på grund av myteri dömts till Galärerna återvände. Den blev en frihetssymbol för de radikalaste revolutionsmännen, vilka uppträdde i denna mössa vid politiska folkmöten och på klubbarna. Vid upploppet i Paris 20 juni 1792 tvingades Ludvig XVI att sätta på sig en frihetsmössa, och även kvinnor använde den någon gång. För övrigt förekom frihetsmössan på offentliga handlingar, i stämplar, sigill och så vidare. Maximilien Robespierre, Danton, Saint-Just med flera av de ledande revolutionärerna tog den dock aldrig på sig, Robespierre rentav fördömde dess användning. Efter Thermidorkrisen (1794) kom den alltmer ur bruk, och senare försök att bringa den på modet misslyckades.
Mössan förekommer bland annat på:
