Delta II
Från Rilpedia
Version från den 8 maj 2009 kl. 17.42 av Ptbotgourou (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
| Fakta | |
|---|---|
| Funktion | |
| Tillverkare | |
| Land | USA |
| Mått | |
| Höjd | 38,2 m (39) |
| Diameter | 2,44 m |
| Massa | 151 700 - 231 870 kg kg |
| Antal steg | 2 till 3 |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 2 700 - 6 100 kg kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | Cape Canaveral LC-17
Vandenberg AFB SLC-2W |
| Uppskjutningar | 137
Delta 6000: 17 |
| Lyckade | 135
Delta 6000: 17 |
| Misslyckade | Delta 7000: 1 |
| Delvis misslyckade | Delta 7000: 1 |
| Jungfrufärd | Delta 6000: 14 februari 1989
Delta 7000: 26 november 1990 |
| Sista färd | Delta 6000: 24 juli 1992 |
| Boosters (Steg 0) - (6000 Serien) - Castor 4A | |
| Antal boosters | 3, 4 eller 9 |
| Motorer | 1x Fast |
| Kraft | 478,3 kN (492,9 kN) |
| Specifik impuls | 266 sek |
| Bränntid | 56 |
| Bränsle | Fast |
| Boosters (Stage 0) - (7000 Serien) - GEM 40 | |
| Antal boosters | 3, 4 eller 9 |
| Motorer | 1x Fast |
| Kraft | 492,9 kN (492,9 kN) |
| Specifik impuls | 274 sek |
| Bränntid | 64 |
| Bränsle | Fast |
| Boosters (Stage 0) - (7000 Heavy) - GEM 46 | |
| Antal boosters | 9 |
| Motorer | 1x Fast |
| Kraft | 628,3 kN (628,3 kN) |
| Specifik impuls | 278 sek |
| Bränntid | 75 sek |
| Bränsle | Fast |
| Första steget - Thor/Delta XLT-C | |
| Motorer | 1x RS-27A |
| Kraft | 1 054,2 kN |
| Specifik impuls | 302 sek |
| Bränntid | 256 sek |
| Bränsle | Fotogen/Flytande syre |
| Andra steget - Delta K | |
| Motorer | 1x AJ-10 |
| Kraft | 43,6 kN |
| Specifik impuls | 319 sek |
| Bränntid | 431 sek |
| Bränsle | N2O4/ |
| Tredje steget - PAM-D | |
| Motorer | 1x Fast |
| Kraft | 66 kN |
| Specifik impuls | 286 sek |
| Bränntid | 87 sek |
| Bränsle | Fast |
Delta II är en amerikansk rymdraket som utvecklades och tillverkades av McDonnell Douglas. Första uppskjutningen genomfördes 1989. Senare övertog Boeing Integrated Defense Systems tillverkningen av raketer, viket man gjorde fram till 1 december 2006 då United Launch Alliance (ULA) övetog tillverkningen.
