Göran von Otter
Från Rilpedia
Göran Fredrik von Otter, född 4 augusti 1907, död 1988, var en svensk diplomat.
Göran von Otter var son till Fredrik Edmund von Otter och Elsa Thomassine Wrede, och sonson till Fredrik von Otter. Han var under andra världskriget legationssekreterare vid den svenska beskickningen i Berlin. I augusti 1942 sammanträffade han av en händelse på ett tåg från Warszawa till Berlin med Waffen-SS-officeren Kurt Gerstein, som var på väg hem från en inspektionsresa till de tyska koncentrationslägren Treblinka och Belzec i det ockuperade Polen. Kurt Gerstein, som var djupt religiös, var chockerad av vad han sett och utnyttjade tillfället till att ge detaljerad information till Göran von Otter om gasningar i Belzec, i syfte att informationen skulle föras vidare till de allierade via det svenska utrikesdepartementet. Uppgifterna nådde utrikesdepartementet i Stockholm, men vidarebefordrades sannolikt inte till de allierade länderna. I Sverige fick de, tillsammans med andra rapporter vid samma tid[1], framför allt effekt på utrikesdepartementets rättsavdelning, som under sin chef Gösta Engzell i oktober påbörjade diplomatiska åtgärder för att rädda judar i Norge från deportation till Polen.
Göran von Otter var baron och far till Birgitta von Otter och Anne Sofie von Otter.
Källor
- Henrik Arnstad: Spelaren Christian Günther. Sverige under andra världskriget, Wahlström Widstrand 2006, ISBN 91-46-21084-9
Fotnoter
- ↑ Ordet förintelse används första gången i pressen i mitten av september 1942, i en ledare i Dagens Nyheter
