Avro Canada CF-105

Från Rilpedia

Version från den 12 april 2009 kl. 11.02 av Grundin (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Avro Canada CF-105

Avro Canada CF-105 Arrow (”Pilen”) var ett deltavingat stridsflygplan utvecklat av Avro Aircraft Limited som ett resultat av en utvecklingsprocess som startade 1953. Flygplanet ansågs på sin tid vara en teknisk storbedrift av den kanadensiska flygindustrin då bland annat planets topphastighet mach 2 på 15000 meters höjd var något tämligen banbrytande. Stridsplanet var tänkt att påbörja service i det kungliga kanadensiska flygvapnet i början på 60-talet för en lång och trogen tjänst, detta kommer dock aldrig att ske.

År 1958 startade flygtesterna med det nyutvecklade flygplanet men avbröts dock mycket abrupt redan 1959 av hemlighetsfulla skäl. Än idag, nästan 50 år efter det avbrutna flygplansprojektet cirkulerar många teorier och konspirationer angående varför projektet lades ner för all framtid.

Innehåll

Bakgrund

Stridsflygplanet Arrow utvecklades framförallt av ett skäl och det var för att möta hotet från sovjetiska kärnvapenbestyckade bombflygplan. Flygplanet med dess mycket goda prestanda för sin tid skulle därmed mycket snabbt vid ett larm kunna genskjuta de ankommande bomb- eller attackflygplanen och med sina robotvapen eliminera dessa.

Ungefär samtidigt som man startade provflygningarna av Arrowflygplanet beslutade man sig för att påbörja utveckling av en passande reamotor, en motor byggd i Kanada, för att undgå att importera från utlandet. Detta var givetvis ett mycket komplicerat och kostsamt projekt.

Inte nog med detta, man beslutade även att utveckla inhemska robotvapen till sitt stridsflygplan, detta också för att skapa ett oberoende från utländska företag och intressen.

Sammantaget var Arrowprojektet med alla dess sidoprojekt en mycket djärv satsning, en satsning som av en rad olika anledningar ej kom att bli lyckosam.

Bra prestandaegenskaper

Enligt många experter inom flygteknik ansågs detta stridsflygplan tillhöra den absoluta toppklassen av sin kategori på 1950-60-talet, enligt somliga till och med den främsta. Det mest revolutionerande med planet ansågs vara dess toppmässiga överljudsprestanda men även vissa andra tekniska aspekter.

Vissa experter inom området vill emellertid tona ner Arrow flygplanets och dess ”påstådda” tekniska storslagenhet. Detta med argumentet att det fanns plan vid tiden som innehade liknande prestanda, exempelvis det svenska stridsflygplanet Saab 35 Draken. En sak som de flesta sakkunniga dock är överrens om är att det kanadensiska flygplanet var betydligt större än de hävdade planen av samma tekniska klass.

Projektet avbryts

År 1959 avbröts det nästintill färdigutvecklade kanadensiska stridsflygplanet under anmärkningsvärda förhållanden. Den officiella berättelsen angående varför projektet lades ned är än idag ganska svårtolkad. Ekonomiska skäl är dock ett rimligt huvudargument då planet ansågs bli för dyrt att färdigutveckla. Från amerikanskt håll kom även en sträckande hand om ett gemensamt försvarssamarbete (NORAD) och attraktiva erbjudande om försvarsmateriel som kunde ersätta behovet av ett kostsamt egenutvecklat stridsflygplan.

Konspirationsteorier

För många kanadensare nu som då är det ett mysterium varför Arrowprojektet lades på ned. Faktum är helt klart att det är många som inte godtar endast ekonomiska skäl som förklaring på nedläggningen av Kanadas sista militära flygplansprojekt. Inte nog med att CF-105 Arrowprogrammet lades ned mycket tvärt, även alla de fem byggda testflygplanen skrotades till oigenkännliga delar omedelbart efter det politiska beslutet. Likaså förstördes alla papper och data (enligt inofficiella uppgifter) rörande flygplanet. Detta har givetvis inte på något sätt mildrat de olika konspirationsteorier rörande varför projektet bokstavligen skrotades.

Sammanfattning av huvudkonspirationsteorin

Kanadas politiska sfär låter sig övertalas av att avveckla sitt program från amerikanskt håll. Amerikanarna är rädda för att den kanadensiska spjutspetsteknologin i Arrowflygplanet ska läcka till Sovjetunionen, något man till varje pris vill undvika. Denna teori skulle därmed kunna förklara varför samtliga plan samt projektdata förstördes efter projektets upphörande. Således anser vissa att den amerikanska vapenindustrin verkat tillsammans med amerikanska politiker för att Kanada skulle upphöra med utvecklandet av stridsflygplanet, då Kanada i så fall istället skulle köpa amerikanska stridsflygplan. Likaså skulle Kanada vid ett avslutande av Arrowprojektet lockas att köpa amerikanska robotar ämnade för att skjuta ned bombflyg. Kanada kommer emellertid efter Arrowprojektets avvecklande köpa båda dessa amerikanska produkter.

Efterspel

I och med nedläggningen av Arrow-projektet gick den kanadensiska flygindustrin en mörk framtid till mötes med stora uppsägningar som följd av personal. Kanada har efter detta aldrig byggt ett nytt militärt stridsflygplan utan förlitat sig på utländska, framförallt amerikanska.

Flygplanet idag

Alla planen skrotades efter att man lade ner projektet, dock lyckades en frontsektion av okänd anledning överleva och finns idag att beskåda på det kanadensiska flygmuseet i Ottawa. Det har även gjorts en fullskalig replika av hela flygplanet och den finns att beskåda på flyg och rymdmuseet i Toronto.

Även om det materiellt sätt finns en viss brist på flygplanet idag så lever flygplanet och delvis de cirkulerande konspirationsteorierna kvar i många kanadensares hågkomster. Man kan även säga att planet inom vissa kretsar har fått en viss nationalsymbolisk status. Detta mycket på grund av att CF 105-Arrow var Kanadas sista och antagligen bästa egenkonstruerade stridflygplan, ”ett stridsflygplan som var för bra för att få existera”.

Specifikationer

  • Besättning: 2
  • Längd': 23,71 m
  • Vingbred: 15,24 m
  • Höjd: 6,25 m
  • Vingyta: 113,8 m²
  • Tomvikt: 22245 kg
  • Lastförmåga: 25820 kg
  • Max startvikt: 31120 kg
  • Framdrift:Pratt & Whitney J75-P-3 turbojetmotorer
  • Motorstyrka per motor utan efterbrännkammare: 55,6 Kn
  • Motorstyrka per motor med EBK: 104,53 Kn

En kanadensisk motor som ej kom att bli färdigutvecklad innan projektet avbröts vid namn Orenda PS.13 Iroquois av Orenda Engines anses skulle ha givit flygplanet en betydande prestandaförbättring.

Prestanda

Topphastighet: Mach 2 (2104 km/h) på 15000 meters höjd.

Marschhastighet: 977km/h på 11000 meters höjd

Räckvidd: 660 km

Maximal operativ höjd: 16150 m

Eftersom planet aldrig färdigutvecklades helt bör dess siffror inte anses som fakta utan som riktlinjer. Exempelvis är räckvidden antagligen rätt så undervärderad.

Källhänvisning

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Personliga verktyg