De dödas dag

Från Rilpedia

Version från den 14 maj 2009 kl. 22.12 av Lars S (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ofrendas (offergåvor) på altare.
Calaveras (kranier av socker)
Tagetes
La Calavera Catrina

De dödas dag (Día de muertos/Día de los muertos/Días de muertos/Días de los muertos), är en stor och viktig religiös högtid i Mexiko som sammanfaller med Allhelgonahelgen (Todos santos). Högtiden har sitt ursprung i en synkretism mellan de förspanska, indianska kulturerna i mesoamerika och katolicismen. De indianska högtider som vid tiden för erövringen sammanföll med allhelgonahelgen ver till stor del skördefester. Traditionerna under De dödas dag har i indianska, värdekonservativa miljöer ännu ett starkt sådant inslag. Offerborden fylls då med mat och nyskördade grödor, framför allt majs, och blommor.

I urbana miljöer har ett mer spektakulärt uttryck växt fram, stora offerbord installeras i museer, kontgallerier, på torg och i andra offentliga sammanhang där det bästa och färgstarkaste av det mexikanska konsthantverket med skelettfigurer och kranier av socker eller papier maché visas upp. Nästan karnevalsliknande evenemang har också växt fram, en upprepning av de festligheter som hölls på de dödas dag på det stora torget i Mexico City under 1800-talet.

Tron att de döda kommer tillbaka denna helg och besöker sina anförvanter på kyrkogårdarna och runt hemmens offeraltare (ofrendas) är mycket stark. De kommer för att ta del av den mat och dryck de behöver och saknar från jordelivet, och för att se sina levande anfövanter igen. Día de muertos har samma syfte som vår Allhelgonahelg, att minnas och hedra våra nära och kära. Högtiden pågår under flera dagar, den 1 november hedras döda barn och den 2 november de döda vuxna.

Innehåll

Offergåvor (på bord, altare och gravar)

  • Blommor, framför allt de gyllengula cempasuchil Lat. tagetes erecta.
  • Färgglada mönsterklippta silkespapper, används till dukar och flaggor.
  • Färgglada kräppapper görs till bland annat blommor.
  • Inramade fotografier av de döda.
  • Färgdekorerade calaveras (kranier av socker) med de dödas namn skrivna på pannan.
  • Rökelse och levande ljus.
  • Saker den döde tyckte om, till exempel en pipa, dennes favoritcigaretter, kanske en målarpensel om den döde var målare.
  • Skelettfigurer av Papier-maché eller bränd lera som skelett. En populär figur är La Calavera Catrina (den kvinnliga skelettsnobben), ursprungligen en gravyr av José Guadalupe Posada.
  • Leksaker med dödssymboler, till exempel glada dansande skelett eller små kistor.
  • Frukt, mat, och dryck, det som de döda tyckte om, framför allt de för byn eller regionen typiska rätterna.
  • Det viktigaste av allt är bröd, Pan de muerto, De Dödas Bröd, i mindre byar ofta med mänskliga former.

De Dödas bröd(recept)

(30 stycken)

  • 50 g jäst
  • 1 ¼ dl ljummen mjölk
  • 400 g socker, plus lite att strö över
  • 250 g margarin eller smör
  • 12 små ägg
  • 1 msk flott
  • 2 tsk malen kanel
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 1 kg siktat mjöl

Lös upp jästen i den varma mjölken i en bunke. Tillsätt socker, margarin, ägg, flott, kanel, vaniljsocker och mjöl. Arbeta ihop till en deg och knåda den på bakbordet tills den släpper. Forma till en boll, mjöla den lite och lägg den i en bunke. Jäs på varm plats i 2 ½ timme eller tills den har fördubblats i storlek. Lägg över en duk och ställ den i kylen till nästa morgon.

Rulla degen till bullar stora som persikor. Garnera med degremsor som liknar benpipor. Lägg bullarna på smorda plåtar och låt dem jäsa på varmt ställe i ungefär 1 ½ timme eller till dubbel storlek. Strö över socker och grädda i 175ºC i 30 minuter eller tills det låter ihåligt när man knackar på brödets undersida.

Diskografi

Källor


Personliga verktyg