Protoplanetarisk skiva

Från Rilpedia

Version från den 17 oktober 2008 kl. 20.49 av Njaelkies Lea (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En proplyd i Orionnebulosan.
Den protoplanetariska skivan HH-30 i Oxen, omkring 450 ljusår från jorden. Skivan sänder ut rödaktiga jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen.
En konstnärs bild av en protoplanetarisk skiva.

En protoplanetarisk skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omringar en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna. Den protoplanetariska skivan kan anses vara en ackretionsskiva eftersom materia kan falla ner från de inre delarna av skivan till stjärnans yta, men den processen bör inte blandas ihop med ackretionsprocessen som tros bilda själva planeterna.

Protoplanetariska skivor runt T-Tauri-stjärnor skiljer sig från skivorna som omringar den dominerande stjärnan i dubbelstjärnesystem genom storlek och temperatur. Protoplanetariska skivor har radier upp emot 1000 AU och är tämligen kalla. Bara deras innersta delar når temperaturer över 1000 K. De är ofta associerade med så kallade Herbig-Haro-objekt och liknande fenomen.

Protostjärnor bildas normalt från molekylmoln som huvudsakligen består av molekylärt väte. När en del av ett molekylmoln når en kritisk storlek, massa, eller densitet, börjar den kollapsa av sin egen gravitation. När det kollapsande molnet, kallad en solnebulosa, blir tätare, börjar de slumpmässiga rörelser som fanns hos molekylerna i molnet jämna ut sig och övergå till riktningen för nebulosans nettovinkelmoment. Rörelsemängdsmomentet orsakar en allt snabbare rotation allt eftersom nebulosan blir mindre. Denna rotation får molnet att platta ut sig, precis som när en pizzabagare plattar ut degen genom att rotera den i luften, och får formen av en skiva. Den ursprungliga kollapsen tar ungefär 100 000 år. Efter denna tid når stjärnan en yttemperatur som liknar en huvudsekvenstjärna och blir synlig. Den är nu en T-Tauri-stjärna. Ackretion av gas på stjärnan fortsätter ytterligare ungefär 10 miljoner år[1] tills att skivan försvinner. De äldsta protoplanetariska skivorna som här upptäckts är 25 miljoner år gamla.[2].

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Protoplanetary disk, 2008-10-17.
  • Kalas, Paul; J. Graham & M. Clampin (2005). "A planetary system as the origin of structure in Fomalhaut's dust belt". Nature 435 (7045): 1067–1070. DOI:10.1038/nature03601. 

Noter

  1. Mamajek, E.E., Meyer, M.R., Hinz, P.M., Hoffmann, W.F., Cohen, M., & Hora, J.L. (2004). "Constraining the Lifetime of Circumstellar Disks in the Terrestrial Planet Zone: A Mid-Infrared Survey of the 30 Myr old Tucana-Horologium Association". The Astrophysical Journal 612: 496–510. DOI:10.1086/422550. 
  2. White, R.J. & Hillenbrand, L.A. (2005). "A Long-lived Accretion Disk around a Lithium-depleted Binary T Tauri Star". The Astrophysical Journal 621: L65–L68. DOI:10.1086/428752. 
Personliga verktyg