Säters kyrka, Västerås stift

Från Rilpedia

Version från den 27 mars 2009 kl. 21.42 av Taxelson (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Säters kyrka.
Säters kyrka

Säters kyrka i Säter är församlingskyrka för Säters församling i Tuna kontrakt i Västerås stift. Den nuvarande kyrkan byggdes 17781779. Tornet byttes dock ut 18061807, då det stod på ostadig grund. 1811 fastställdes hur orgelfasaden och altaret skulle se ut.

Tidigare stod en annan stenkyrka på platsen. Den invigdes på hösten 1635 och ersatte då en träkyrka som var i bruk 16281635. Det visade sig dock att denna kyrka var undermåligt byggd och man rev den år 1778.

I anslutning till kyrkan, på andra sidan gatan, ligger församlingshemmet Coriandergården. Denna har fått sitt namn av Säters första kyrkoherde Magnus Andræ Coriander, verksam 16361663, vilken även har gett namn åt kyrkokören Corianderkören.

Innehåll

Kyrkorummet

Orgelläktaren
Koret

Kyrkan, som rymmer ungefär 400 personer, har blågrå bänkar med ljusstakar i smidesjärn, skänkta av Bispbergs gruvbolag omkring år 1900. Ljusstakarna kom dock på plats först 1956.

Orgeln med 36 stämmor är byggd av Olof Hammarberg 1972 och har orgelhus och -fasad från 1811. Tidigare orglar var en av Jöran Orgelmakare från 1652, en av Olof Schwan från 1811 och en från 1903 av Magnussons, Göteborg.

Vid altaret finns en tempellik fasad med fyra pelare, ritad av Olof Tempelman 1811. Där hänger också en väv i gula nyanser av Dagmar Lodén.

11 glasmålningar (från början 36), som tidigare satt högst upp i alla kyrkfönstren, sitter samlade på två ställen, ett i ett norrfönster och ett i ett söderfönster. Glasmålningarna är från kyrkans invigning och är skänkta av Petter Kruse, vars hustru Cecilia gav upphov till kyrkans inofficiella namn Ceciliakyrkan.

Tornet

Tornet, uppfört 1806–1807

I tornet finns vapenhus, körrum och kyrkvind, där tre mindre klockor och en stor klocka hänger. Den stora klockan, Storklockan, göts i Säter 1638, men sprack 1704 och göts om av Gerhard Meyer i Falun 1706 och ökade i vikt från 1 700 kg till 2 380 kg. Den har en relief av Jesus på ena sidan och en av Karl XII på häst på den andra. Runt den övre delen av klockan går en vers av 1300-talssången In dulci jubilo. Den näst största klockan, Angångsklockan omgöts 1727, väger 1 360 kg. Lillklockan eller Prästklockan omgöts 1706 och väger 595 kg. Den minsta klockan är stadens gamla auktionsklocka från 1800-talet som kan vara samma som Wåhlklockan, som försvann. Wåhlklockan var den klocka som hängde i kyrkan för att varna för bränder och annan fara.

Renoveringar

Predikstolen
  • 1927: Altarpredikstolen flyttades till sin nuvarande plats vid den ena långväggen.
  • 19551956: Oljepanna installerades, fjällmarkeringarna i taket ovanför koret togs ner och väven hängdes upp där predikstolen tidigare suttit.
  • Sent 1970-tal: Dynor med rött tyg från Säters väveri installeras på bänkarna.
  • 19961997: Putsen på innertaket byttes ut, liksom el- och VVS-ledningar, fjärrvärme installerades, bänkarna målades om och några bänkrader togs bort för att öppna en korsgång som tidigare funnits. Golvet i koret utökades dessutom, ny ljudanläggning tillkom och kapprum, brudkammare och förråd innanför vapenhuset byggdes.

Källor

  • Säters kyrkogård, Kurt Fosselius (red) 2004: Beskrivning över Säters kyrka och gravkapell.

Koordinater: 60°20′43.6″N 15°44′48.4″O / 60.345444, 15.746778

Personliga verktyg