Norges statsminister i Stockholm
Från Rilpedia
Norges statsminister i Stockholm var titeln på ett statsrådsämbete från 1873 till 1905 i den svensk-norska unionen. I rang kom Norges statsminister i Stockholm efter Norges statsminister i Kristiania.
Efter att unionen med Sverige trätt i kraft 1814 delades den norska regeringen, med en avdelning i Kristiania och en i Stockholm. I Norges grundlag, paragraf 15, skrevs det:
"Hos Kongen forbliver stedse, under hans Ophold i Sverige, den ene Statsminister og tvende af Statsraadets Medlemmer, hvilke sidste aarligen omskifte."
Från 1814 till 1873 befann sig Norges statsminister vid statsrådsavdelningen i Stockholm. I dennes frånvaro leddes regeringen i Kristiania av ett "förstestatsråd". Från 1873 och fram till unionsupplösningen arbetade Norges statsminister i Kristiania, och Norges statsminister i Stockholm blev hans representant för statsrådsavdelningen i Stockholm.
"Statsminister" skall i detta sammanhang inte förväxlas med ordets moderna betydelse, som "regeringschef". Under unionstiden fanns det i Sverige-Norge under olika tidpunkter inte mindre än fem personer med denna titel: Sveriges statsminister, Norges statsminister, justitiestatsministern, statsministern för utrikes ärenden och Norges statsminister i Stockholm.
Norges statsminister i Stockholm 1873-1905:
1873–1884: | Otto Richard Kierulf |
1884: | Wolfgang Wenzel Haffner |
1884: | Carl Otto Løvenskiold |
1884–1888: | Ole Jørgensen Richter |
1888–1889: | Jacob Stang |
1889–1891: | Gregers Gram |
1891–1893: | Otto Blehr |
1893–1898: | Gregers Gram |
1898–1902: | Otto Blehr |
1902–1903: | Ole Anton Qvam |
1903–1905: | Sigurd Ibsen |
1905: | Jørgen Løvland |
Externa länkar
Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från Bokmålsnorska Wikipedia.