Globalisering
Från Rilpedia
Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra.
Innehåll |
Begreppets innebörd
Globalisering kan ses som en samlingsbenämning som syftar till den utveckling inom politik, ekonomi och kultur som sker till en följd av en utökad och inte lika lokalt förankrad världsbild. Politiskt sett innebär begreppet en förskjutning av makten från nationell nivå till över- och mellanstatliga organ, men generellt syftar globalisering oftast till de ekonomiska aspekterna av begreppet som syftar till integreringen av nationella ekonomier.
Med den ekonomiska globaliseringen brukar framväxten av internationella företagskoncerner avses, och enligt somliga (t.ex. Dicken 1998) den därav ökade makt i världsekonomin som företagen får i och med detta. Kulturellt brukar framväxten av en massproducerad enhetskultur parallellt med flera globala motkulturella fenomen åsyftas. Politiskt är det en förskjutning av makten uppåt till överstatliga eller mellanstatliga organ på nationalstaters bekostnad som sker. Organ som arbetar för en ökad globalisering är exempelvis EU, FN och Världsbanken.
Globalisering har även jämförts med begreppet liberalisering i den bemärkelsen att öppna gränserna stater emellan i syfte att skapa en friare handel. Ett annat begrepp som har kommit att kopplas till globalisering är universalisering. Med detta menas att globaliseringen har bidragit till ett ökat utbyte av varor, tjänster, åsikter, kultur mellan människor ifrån världens alla platser. (Bailys & Smith 2001)
Globalisering beskrivs även som ”processes whereby many social relations become relatively delinked from territorial geography, so that humans lives are increasingly played out in the world as a single place” (Bailys & Smith s. 14-15). Därmed ej sagt att de territoriala gränserna inte längre anses som viktiga. Exempelvis så ses dessa fortfarande som mycket viktiga utifrån ett ekonomiskt perspektiv där naturresurserna är av stor betydelse, men även för de människor som värnar om sin nationella identitet.
Globaliseringsrådet definierar begreppet som "Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet." [1]
Bakomliggande orsaker
Det forskas mycket om orsaker till globaliseringen och konsekvenser av den. De flesta är dock överens om att en stor bakomliggande orsak är den tekniska utveckling som gör att information kan spridas allt snabbare över världen.
Debatt
Globalisering är ett omstritt begrepp. "Hyperglobalister" (t.ex. Castells 2001) menar att dagens ekonomi är gränslös; information och kapital flyter över gränser, allt i enlighet med konsumenters önskningar och att den globala marknadsplatsen är en önskvärd realitet. Globaliseringsskeptiker menar istället att vi visserligen har en internationell ekonomi i viss utsträckning men att nationalstater fortfarande spelar en viktig roll och att globalisering mer är en ideologi (globalism) än en beskrivning av verkligheten.
Ett argument som många globaliseringsmotståndare (t.ex. Derakshande) använder är att icke-västerländska folk bör ha möjlighet att skydda sin kultur från västerländska element som snabbmat och popmusik, men inte kan göra det i en fri marknad. Denna typ av globaliseringsprocessen, det vill säga att västerländska ideal, traditioner, kultur sprids till övriga världen, kallas westernization. I filmen Globalisation is Good kritiserar Johan Norberg detta argument, och anser att konsumenter oavsett land skall välja mellan inhemska eller främmande produkter, och att de som använder argumentet inte har något bättre motiv än att västerlänningar ska kunna använda sådana länder som exotiska turistmål.
De ökade möjligheterna att kommunicera med människor, oavsett var de befinner sig i världen, lyfts ofta fram som något positivt med globaliseringen. Utvecklingen inom elektronisk massmedia, internet samt telefoni, det vill säga att information sprids fortare än tidigare, ses som några av de grundläggande orsakerna till globaliseringen.
Noter
- ↑ ”Vad är globalisering?”. http://www.regeringen.se/sb/d/8616/a/94988. Läst 7 september 2008.
Referenser
- Castells, Manuel, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Göteborg: Daidalos 2001.
- Dicken, Peter, Global shift: transforming the world economy. New York: Guilford Press 1998.
Litteratur
- Globalisering (tv-serie), Utbildningsradion 2007.
- Norberg, Johan, Till världskapitalismens försvar. Stockholm: Timbro 2004.
- Isaksson, Pär, Har Sverige en chans?: globaliseringen och vi. Stockholm: Svenska förlaget 2006.
- Gustavsson & Tallberg, Internationella relationer. Lund: Studentlitteratur 2006
- Bailys & Smith; The globalization of world politics. Oxford: Oxford university press; 2001
Se även
