Festskrift

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

En festskrift är benämningen på en skrift eller bok som utges med anledning av en minnesfest eller ett jubileum eller, numera vanligast, som hyllning till en förtjänt person, oftast en akademiker, t.ex. en professor eller framträdande jurist. Publikationen utges oftast med anledning av en jämn födelsedag eller vid pensionering och man söker då att, intill överlämnandet, hålla utgivningen hemlig för mottagaren. En festskrift har antologikaraktär och vänner, kolleger och elever till mottagaren brukar inbjudas att medverka med var sin uppsats. När festskriften riktar sig till en forskare brukar oftast dennes bibliografi publiceras i festskriften, dvs en kronologisk förteckning över allt vad personen har publicerat i tryckt form. Festskrifter innehåller som regel en Tabula gratulatoria – en förteckning över de personer som deltar i hyllningen genom subskription på boken; en sådan lista kan inte sällan innehålla hundratals namn; svenskt rekord torde innehas av biskop Bo Giertz som i sin festskrift 1965 hade en tabula som omfattade 42 sidor med över två tusen gratulanter. Också nummer av vetenskapliga tidskrifter eller årsböcker kan få formen av en festskrift, men de saknar då oftast en tabula.

Variationerna av festskrifter är mycket stor, både i fråga om utformningen och innehållet. Huvudarten utgöres av en samling vetenskapliga fackuppsatser. Vid sidan därom förekommer en mängd varianter. En festskrift kan i stället för vänners och kollegers uppsatser till den hyllades ära utgöras av en samling av festföremålets egna artiklar som samlas i en bok. Till pastor primarius Gösta Wredes 65-årsdag samlade vänner uppsatser av honom som utkom i boken Vittnena berättar (1993) jämte dedikation och en tabula. En festskrift kan också vara skämtsamt utformad, närmast som ett inslag i den akademiska tredje opponent- och spextraditionen. Ett exempel på detta är den i 50 exemplar tryckta festskriften Till Vilhelm Moberg på 50-årsdagen (1948), där uppsatserna handlade om och skämtade med festföremålet självt; de hade titlar som t.ex. "Vilhelm Moberg som fotogeni" och "Vilhelm Moberg som Vilhelm Moberg". Tjugo år senare fick Moberg en seriös festskrift, tematiskt orienterad med titeln Emigrationer. En tredje typ av festskrifter utgöres av de rena bibliografierna. Ofta har en forskare fått sig en festskrift tillägnad t.ex. på 60- eller 65-årsdagen, men fortsätter sin vetenskapliga verksamhet upp i hög ålder. Man kan då t.ex till 80- eller 85-årsdagen utarbeta ett komplement till den tjugo år tidigare utgivna bibliografin och trycka detta i form av en festskrift med tabula gratulatoria. Ett exempel på detta är festskriften till den världsberömde orientalisten H.S. Nybergs 65-årsdag Donum natalicum H.S. Nyberg oblatum XXVIII mense Dec. MCMLIV (1954). Redan fem år senare utgavs som festskrift en bibliografi med titeln Professor H.S. Nybergs författarskap innehållande en tabula över gratulanter. Bibilografier, både i, och såsom festskrifter anses ha en högt lärdomshistoriskt värde och vara ett praktiskt arbetsinsturment för senare tiders forskare. – Stundom händer det att en person får sig tillägnad festskrifter vid flera bemärkelsedagar i livet. Folklivsforskaren Jöran Sahlgren fick på 60-årsdagen Festskrift till Jöran Sahlgren 8.4 1944 och på 70-årsdagen den av honom grundade tidskriften Arv årgång 1953 som festskrift.

Det händer någon gång, att festföremålet avlider under bokens produktion, men detta hindrar inte utgivningen även om ordet "festskrift" då inte användes och någoin tabula givetvis inte publiceras. Exempel på detta den bok med titeln Personnamnsstudier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modéer (1904-1960) som i serien Anthroponymica Suecana 6 utgavs med anledning av att den då bortgångne språkvetenskapsmannen Modéer 1964 skulle ha fyllt 60 år, eller boken När livet var som bäst... En bok till minnet av Gösta Berg (1993), som var planerad till Skansenchefen Gösta Bergs 90-årsdag i juli 1993, varvid han emellertid dog i mars samma år. Någon enstaka gång kan en festskrift faktiskt ha titeln "Minnesskrift" - så t.ex. boken Till Sven Lönborg den 16 mars 1921. Minnesskrift utgiven av Göteborgs högre samskola (1921) till sin förutvarande rektor. Detta ord brukar eljest reserveras för böcker som utges efter föremålets död; så utkom utkom boken Adolf Phalén in memoriam. Philosophical essays (1937) några år efter den kände filosofens död och med anknytning till festskrifts-genren.

Den svenska termen fermen "festskrift" användes för första gången 1879 på den volym som Lunds universitet överlämnade till Köpenhamns universitet: Festskrift till Kgl Universitetet i Köpenhamn vid dess fyrahundra års jubileum i juni 1879 från Kgl. Carolinska universitetet i Lund. Detta ord behöver dock inte användas i boken i fråga för att den skall räknas som festskrift. Lika ofta kan syftet uttryckas med frasen "Studier tillägnade..." eller något likande.

Som förelöpare till denna art av tryckalster kan räknas de samlingar av hyllningar, vilka ofta under 15-, 16- och 1700-talen åtföljde en författares arbeten och som var ämnade som ett vittnes börd om dennes förtjänster. Ett exempel på detta är den som trycktesi anslutning till Olof Rudbecks Atlantica, eller det lovtal på verks som bifogats Sophia Elisabeth Brenners Poëtiske skrifter 1713. Som den första egentliga festskriften till en samtida svensk person räknas uppsatssamlingen Ur några samlares anteckningar. Gärd af tacksamhet och vänskap till mästaren i svensk bokkunskap'' som 1891 trycktes i 50 numrerade exemplar och överlämnades till överbibliotekarien vid Kungliga biblioteket Gustaf Edvard Klemming (1823-1893).

Det tyska uttrycket "Festschrift" har övertagits i engelska språket (jfr nedan) , där man eljest kan säga "Studies in honour of...". Det engelska bibliografiska uttrycket är homage volume.

Litteratur

• Hilding Pleijel, Den svenska festskriftsfloran. Axplock och kommentarer. (Bokvännens bibliotek 19.) Stockholm 1969.
• Gurli Taube, Svensk festskriftsbibliografi åren 1891-1925. (Svenska bibliotekariesamfundets skriftserie 2.) Uppsala 1954.
• Rosa Malmström, Svensk festskriftsbibliografi 1936-1960. (Acta Bibliothecæ Universitatis Gothoburgensis 10.) Göteborg 1967.
• Internationale Jahresbibliographie der Festschriften = International annual bibliography of Festschriften : with a list of all contributions, an author index and a subject index to the Festschriften (IJBF), utg. av K B Saur Verlag, Tyskland