Skalstugan

Från Rilpedia

Version från den 20 februari 2009 kl. 00.41 av Njaelkies Lea (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Skalstugan 2008-08-15

Skalstugan är sista svenska byn utmed väg 322 mot Norge i Åre kommun, Jämtland. Väg 322 (Karl Johansvägen, Skalstuguvägen) är arvet från en urgammal handelsled mellan Jämtland och Tröndelagen. En yxa från omkring år 700 är funnen i Medstugan (2 mil öster längs leden). Snorre Sturlasson skriver i Olavs saga om Olav II den heliges färd längs leden i juli år 1030 inför Slaget vid Stiklestad. Byns betydelse i modern tid verifieras av att tullen var förlagd där från 1700-talet fram till 1958, då bilvägen blev klar. Tullhuset finns kvar än idag och ligger precis intill Karolinergraven mitt i byn.

Vägen var huvudväg till Norge fram till 1958, då vägen över Storlien öppnades. Därefter degraderades vägen i rangordning av Vägverket, men är ännu i dag den viktigaste kommunikationsleden till och från Nord-Tröndelag. Först åren 1992-94 byggdes vägen om och fick modern standard. Efter ombyggnaden återinvigdes vägen den 11 juni 1995 av kung Carl XVI Gustaf.

Innehåll

Skalstugans stiftelse

Wallenbergsägda Skalstugans stiftelse driver idag byn som sedan 1947 fungerar som semesterhem för SEB:s anställda. Stiftelsen som sedan 1992 drivs av Elisabeth "Lisa" Green med personal förvaltar även ett par stugor på fjället.

Historia

År 1602 beslutade Kristian IV att tre stycken nya fjällstugor längs den viktiga handelsleden skulle byggas. Två på norska sidan och en på den svenska. Stugornas uppgift var att märka ut leden över fjället samt att hålla stugor och stall för resande och deras hästar. Störst trafik över fjället var på 1600-1800-talet då jämtländska bönder stannade till under färden mot Norges största marknad (Marsimartnan) i Levanger med historia som kan spåras tillbaka till vikingatiden.

Karolinergraven invid flaggstången mitt i Skalstugan by

År 1718 hyste byn Carl Gustav Armfelts 10 000 man starka karolinerarmé under tre dagar inför invasionen av Trondheim, en del av en större invasion av Norge under stora nordiska kriget. Invasionen avbröts dock och återtåget blev en logistiskt katastrof under benämningen Katastrofen på Öjfjället där runt 3 000 soldater frös ihjäl.

Mellan 1815 och 1835 rustades vägen mellan Duved och Norge upp på order av Karl XIV Johan som även invigde den genom att resa över den. Han besökte givetvis även Skalstugan under invigningen som 1834 upphöjts till gästgiveri efter flertalet tillbyggnader för att kunna inhysa fler gäster och hästar. Vägen heter än idag Karl Johansvägen.

År 1880 öppnades järnvägen mellan Sundsvall och Trondheim vilket drastiskt sänkte trafiken över fjället och livligheten på gästgiveriet. Men samtidigt började en ny typ av resenärer besöka trakterna, så kallade sportsmen som kom för naturen och jagade, fiskade och greps av skönheten och luftens hälsobringande förmågor.

År 1887 klev skotten Sir Tom Nickalls av tåget i Duved med målet att förvärva ett semestertillhåll för sin familj. Efter lite groll med myndigheter så lyckades han, via en norsk bulvan, förvärva Skalstugan. Han lät bygga om de redan existerande byggnaderna samt adderade jaktvillan. Släkten Nickalls roade sig och vänner med jakt, fiske och sällskapsdans fram till 1902 då fastigheten köptes av ännu en jakt- och fiskeintresserad man: K. A Wallenberg.

År 1932 överläts fastigheten till brorsonen Marcus Wallenberg som under kriget lånade ut hela Skalstugan till militären. Skalstugan var under kriget en gränspost för ca 350 man i försvaret mot en eventuellt tysk invasion via Norge.

Efter krigsslutet 1945 så skapades Stiftelsen Skalstugan i samband med ett omfattande reparations- och morderniseringsarbete. I augusti 1947 invigdes Skalstugan för sitt nuvarande ändamål: semesterhem för SEB:s personal.

Externa länkar

Referenser

Koordinater: 63°34′26″N 12°16′32″O / 63.57389, 12.27556

Personliga verktyg
På andra språk