Perseustyp

Från Rilpedia

Version från den 29 mars 2008 kl. 22.25 av Koster (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
HMS Perseus
Klassbeskrivning
Klasstyp Torpedbåt
Klassnamn Plejad
Byggnadsvarv Götaverken
Föregången av Ångtorpedbåtar
Efterträdd av Plejadplass
Fartyg tillhörande klassen HMS Perseus T101

Perseus var ett svenskt experimentfartyg för större torpedbåtar.

Innehåll

Historik

Perseus byggdes som ett försöksfartyg då man ville ha ett större och uthålligare fartyg än tidigare motortorpedbåtar som kunde samoperera med kryssare och jagare utomskärs. Fartyget projekterades vid Marinförvaltningen åren 1945-1950. Det beställdes hos Götaverken, som lät Karlskronavarvet bygga själva skrovet. En projekterad dubbelverkande dieselmotor av Götaverkens konstruktion kunde dock inte levereras, när fartyget sjösattes 1950, varför fartyget kom att utrustas med en tysk motorkonstruktion.

Erfarenheterna från Perseus användes därefter för Plejadklassen, som beställdes 1954.

Under åren 1963-1965 användes Perseus för prov med en gasturbin på mittaxeln av typ Bristol Proteus på 4000 hk. Denna turbin (senare övertagen av Rolls-Royce) installerades på torpedbåt typ Spica. Perseus utrangerades 1967.

Allmän beskrivning

Torpedbåt typ Peseus är en deplacerande fartygstyp. Skrovet är i likhet med äldre torpedbåtar mycket smalt.

Data

Huvuddimensioner

  • Deplacement 145 ton
  • Längd över allt 48 m
  • Längd i konstruktionsvattenlinjen 45,2 m
  • Bredd, största 5,8 m
  • Djupgående, akter 1,6 m

Framdrivningsmaskineri

Framdrivningsmaskineriet ger fartyget en fart av 37 knop och består av 3 st dieselmotorer av typ Mercedes-Benz MB 511 på vardera 2500 hk. Motorerna var omkastningsbara för backgång och drev fasta propellrar. Sedan mittmotorns långa propelleraxel havererat på grund a torsionssvängningar, ersattes denna med en ny motor typ MB 518, vilken var försedd med torsionssvängningsdämpare på vevaxelns främre ände. Effekten bibehölls dock tills vidare på 2500 hk.

Bestyckningen

Besättning

Besättningen uppgick till 33 man

Se även

Källor

  • Folke Wedin: Amiralitetskollegiets historia Band V 1920-1968, Berlings, Arlöv 1983. ISBN 91-38-07656-X. 
Personliga verktyg