Sagan om Drakens återkomst

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 15.34 av Petter Strandmark (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Drakar förekommer bara avbildade i berättelsen och då som österländska drakar, ormar med ben.

Sagan om Drakens återkomst (engelska Wheel of Time) är en fantasy-bokserie skriven av Robert Jordan. Det finns 11 engelska böcker i serien, som var tänkt att omfatta 12 böcker. Robert Jordan dog i september 2007, men hans fru Harriet har gett författaren Brandon Sanderson uppdraget att skriva klart den sista boken[1], med förlagets medgivande. Jordan har delgett sina närstående detaljer kring hur serien ska sluta, och arbetade nästan dagligen med den de sista månaderna i sitt liv. Den sista boken i serien, A Memory of Light är planerad att ges ut hösten 2009[1]. Eftersom varje engelsk bok är uppdelad i två svenska böcker finns det 22 böcker översatta till svenska. Den första engelska boken är översatt av Ylva Spångberg och de resterande av Jan Risheden.

Bokserien är känd för sin omfattning, varje engelsk bok har mellan 600 och 1 100 sidor, samt för sin enorma mängd karaktärer: Sagan om Drakens återkomst innehåller omkring 1 700 karaktärer[2], vilket på senare tid fått en del kritik, då huvudkaraktärerna fått allt mindre utrymme.

Innehåll

Handling

Böckerna handlar inledningsvis om fåraherden Rand al'Thor och några av hans vänner som efter att ha utsatts för en våldsam attack tvingas fly från den by de bott i hela sina liv. Utan att veta varför de jagas tar flykten dem tvärs igenom världen. Allt eftersom tiden går börjar de inse att de inte är vanliga bybor, utan att de utgör en central del för väldens framtida öde. Böckerna ändrar mycket karaktär genom serien; medan de första utgör reseskildringar så innehåller de senare mer krig och politik, allt eftersom huvudpersonernas ställning i världen förändras.

Allt eftersom tiden går börjar Rand inse och acceptera att han är Draken återfödd, den person som för 3 000 år sedan räddade världen från skuggan men samtidigt förstörde all högre mänsklig civilisation. Trots att Draken räddade världen är han fruktad och hatad av mänskligheten, på grund av ohyggliga brott han gjorde sig skyldig till. Rand måste försöka ena världen och få slut på inbördes stridigheter om mänskligheten skall ha någon chans att överleva.

Förutsättningar

I Sagan om Drakens återkomst är tiden cyklisk. Universum består av tidens hjul som väver samman människornas öden med varandra. Var och en av de sju ekrarna på hjulet representerar en tidsålder. Alla tidsåldrar som beskrivs i serien har redan inträffat och kommer inträffa igen ett oändligt antal gånger även om det inte är säkert att det sker på exakt samma sätt. Den centrala kampen i böckerna står mellan Mörkrets Furste – Shai'tan – och Skaparens avatar på jorden, Draken. "Draken" är inget djur, utan en titel som givits den människa vars öde är att vara frontfigur i kampen mot mörkret. Genom serien görs det klart att kampen mellan Draken och Shai'tan kommer att fortsätta i all evighet, så länge tidens hjul vrider sig.

Tidens hjul vrider sig med hjälp av kraften från Urkällan, källan till magin i serien. Urkällan är uppdelad i en kvinnlig och en manlig del, saidar och saidin och vissa människor äger förmågan att hämta Kraften ur Urkällan och leda den till att göra vadhelst de önskar.

Inledningsvis i sagan är det Aes Sedaierna som har en stor del av makten i den kända världen. Aes Sedaier är kvinnor som kan leda Kraften, vilket gör dem mycket inflytelserika. De har ett säte i Vita Tornet, som står utanför alla länders lagar och kungar och drottningar världen över lyssnar på deras ord. Aes Sedaiernas makt är dock begränsad av andra orsaker, likt Isaac Asimovs robotar har de svurit att följa tre regler: Att inte ljuga, att inte tillverka vapen och att inte använda sina krafter som vapen ifall de inte gör detta för att bekämpa ondskan eller ifall deras eller deras väktares (beskyddares) liv är i fara. För länge sedan fanns det även manliga Aes Sedaier, men efter att Shai'tan besmittade den manliga hälften av urkällan – källan varifrån Kraften härstammar – så har alla män som brukat kraften blivit galna för att sedan antingen döda sig själva eller dödas av en sjukdom som gör att de ruttnar medan de fortfarande lever. De senaste årtusendena har de kvinnliga Aes Sedaierna sökt reda på alla män som kan bruka kraften och "stillat" dem, det vill säga skurit av deras kontakt med urkällan för evigt. Aes Sedaiernas makt, antal och förmågor har minskat konstant under de senaste tusen åren.

I böckerna närmar sig Tidens Hjul det ögonblick då Mörkrets Furste bryter sig loss ur sitt fängelse för att åter plåga världen. En profetia säger dock att Draken skall återfödas för att möta honom, men Drakens återkomst är ett tveeggat svärd, eftersom profetian också säger att Draken kommer att orsaka ett stort kaos och förstöra världen. Detta har skett tidigare, något som invånarna fortfarande minns med fasa, tre tusen år senare.

Österländsk influens

Cyklisk tidsuppfattning

Kristendomen, judendomen och islam håller sig alla med en linjär tidsuppfattning. Gud skapade världen en gång och en gång kommer den också att förstöras. De allra flesta människorna i Sverige och västvärlden har nog en linjär tidsuppfattning, oavsett om vi är religiösa eller ej. Hinduismen menar dock att tiden är cyklisk. Den har ingen början och inget slut, utan samma tidsåldrar kommer om och om igen. Kala-chakra är sanskrit för just ”tidens hjul”.

Sagan om Drakens återkomst heter på engelska The Wheel of Time. Tidens hjul är centralt i Jordans böcker. Hela skapelsen är indelad i sju tidsåldrar som cykliskt upprepar sig. I serien berörs endast två av dessa åldrar, och endast en direkt, men det står klart att händelserna kommer att upprepas om och om igen så länge tidens hjul vrider sig.

” The Wheel of Time turns, and Ages come and pass, leaving memories that become legend. Legend fades to myth, and even myth is long forgotten when the Age that gave it birth comes again. ”

En ytterligare parallell är att symbolen för evigheten i serien, en orm som biter sig själv i svansen, i själva verket är en hinduisk symbol. Den stora ormen som slingrar sig med tidens hjul är den största och mest kända symbolen för Sagan om Drakens återkomst.

De tre främsta gudarna i hinduismen bildar en treenighet. Den innefattar Brahma som är alltings skapare, Vishnu upprätthållaren och Shiva förstöraren. Denna treenighet har en direkt motsvarighet i Sagan om Drakens återkomst. Där existerar Skaparen, som skapade världen och tiden. Precis som inom hinduismen tillber inte folket Skaparen, han blandar sig överhuvudtaget inte i händelserna i världen. Det gör däremot i högsta grad Draken. Draken är ingen drake i vår mening utan titeln på en man som hela tiden återkommer till världen när den befinner sig i stor nöd. Den enda egentliga drake som existerar finns bara som en avbild på ett baner, och då inte som den västerländska versionen med vingar och eldsprutande mun, utan som den österländska typen, liknande en orm med ben. Draken återföds en gång per tidsålder.

Liksom Vishnu inkarneras som avatarer återföds Draken för att återställa ordningen i världen. Vishnu beskrivs som upprätthållaren av lagar och den som ger välsignelse till människorna. Särskilt den första egenskapen kan tillskrivas Draken som, särskilt i den senare hälften av de hittills utkomna böckerna, är ledaren som försöker hålla folket enat.

Skillnaden mellan Draken och Vishnu är att Draken även har något olycksbådande över sig. Draken kommer att frälsa folket, men det kommer att innebära slutet på en tidsålder och kaos kommer att bryta ut. Huvuddelen kommer dock orsakas av Shai’tan, förstöraren. Shai’tans mål är att förstöra världen och krossa Tidens hjul, precis som Shiva ska förstöra världen efter den sista tidsåldern. Draken står som motpol och motverkar detta, men Shai’tan lyckas ändå förstöra världen, fast inte Tidens hjul. Vissa människor klarar sig och bygger upp en ny civilisation, mycket primitivare än den föregående. Till skillnad från Shai’tan, som är ondskan personifierad, betraktas Shiva inte som en ondskefull gud. Han avbildas också vit, i motsats till Shai’tans kolsvarta färg. Namnet Shai’tan kommer för övrigt ifrån Koranen, där det är namnet på djävulen, ledaren för demonerna.

Yin och Yang

Yin och Yang
Urkällan

Den mest konkreta och slående referensen Jordan gör är symbolen han har valt för Urkällan, den kraft som styr universum i hans värld. Symbolen är mycket lik symbolen för Yin och Yang som finns inom Daoismen i Kina. Båda symboliserar de två kosmiska krafterna som existerar, en manlig och en kvinnlig. Yang, som är den manliga kraften, har sin direkta motsvarighet i Jordans manliga kraft, saidin. Den kvinnliga Yin motsvaras av saidar.

I den vanligaste symbolen för Yin och Yang finns två prickar av motsatt färg i vardera fältet. Att Jordan har tagit bort dessa prickar beror inte på någon slump. I Jordans värld råder det ingen balans mellan de två krafterna. Krafterna motverkar varandra och är mycket olika. Detta märks tydligt genom hela berättelsen, Jordan har försökt förmedla en annorlunda kvinnobild, där jämlikhet råder. (Se avsnittet Kvinnobilden.) Relationen är mera kvinnligt mot manligt än kvinnligt och manligt, inte bara på det rent personliga planet. Kvinnlig och manlig kraft kan arbeta tillsammans, men det är mycket svårt och ansträngande. Om en person lyckas blir dock resultatet mycket bra. I den kinesiska filosofin beskrivs Yang som den manliga, goda, ljusa och positiva kraften. Yin är dess motsats som den kvinnliga, mörka, onda och negativa kraften. I Jordans värld förhåller det sig som raka motsatsen. Saidin är den manliga, vilda, besmittade och onda kraften, medan saidar är den kvinnliga, lugna och rena kraften. Att Jordan har valt att kasta om förhållandena är ett exempel på hans annorlunda kvinnobild.

Övriga inspirationskällor

Mycket har undersökts och diskuterats om Jordans inspirationskällor till Sagan om Drakens återkomst. Många namn i serien, exempelvis Ishamael och Asmodean, är bibliska. Dessutom har det centrala temat i böckerna (frälsare enligt profetior) klara bibliska paralleller[3]. Namn som Selene har troligtvis hämtats från den grekiska guden Selena, som var månens gudinna[4]. Det finns även många likheter mellan Sagan om Drakens återkomst och Dune, en SF-serie[5].

Kung Arthur

I legenden om Kung Arthur [6] förekommer en figur kallad The Fisher King, som sägs vakta den heliga Graal. Denna karaktär refererar Jordan till på ett par ställen i böckerna, bland annat förekommer han som en pjäs i ett brädspel[7]. Många namn på karaktärer i böckerna är mer eller mindre direkt hämtade från legenden om Kung Arthur:

Sagan om ringen

Jordan har sagt att han avsiktligt skrev de första kapitlen i den första boken i samma stil som J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen för att läsaren skulle känna igen sig[källa behövs]. Historien börjar i en liten avlägsen by, där festligheter precis skall inledas. Moiraine, en magiker som har samma roll som Gandalf, kommer på besök och det slutar med att ett antal personer måste lämna byn, varefter de jagas av svarta ryttare.

Genom resten av serien förekommer det ytterligare referenser till Tolkiens verk: Karldin använder sig av pseudonymen "Mr. Underhill" och det finns ett värdshus som heter "The Nine Rings Inn".[5]

Referenser till vår värld

Eftersom tiden i Robert Jordans värld är cyklisk, kan vi se vår värld som antingen en tidigare eller en senare tidsålder i förhållande till den där händelserna utspelar sig. Robert Jordan har själv påpekat detta vid flera tillfällen[9][10]. Att vår värld är relaterad till världen i Sagan om Drakens återkomst visas av de många små referenser Jordan har lagt in i berättelsen:

Kvinnobilden

Robert Jordan förmedlar en annan kvinnobild än många andra fantasyförfattare i sina böcker. Det finns lika många kvinnliga som manliga karaktärer i böckerna, och kvinnorna är lika aktiva som männen. Till stor del beror detta på att utgångspunkten är att endast kvinnor kan leda Kraften utan fara och därmed bli Aes Sedaier men även socialt och politiskt har kvinnor stor makt, de flesta länder skiljer inte mellan manliga och kvinnliga adelspersoner i den styrande eliten. Det största undantaget är Andor där enbart kvinnor har rätt till tronen. Men på många sätt är könsrollerna desamma som verklighetens: nästan enbart män är soldater och härförare även om det påpekas att kvinnor oftast accepteras inom militären. De flesta Aes Sedaier har dessutom en manlig Väktare som ska skydda henne fysiskt, undantaget är Röda Ajah en orden som inte accepterar väktare, och Gröna Ajah som accepterar att varje medlem ("syster") kan ta flera Väktare, och det indikeras att de kan ha kärleksrelationer med dem alla.

Kvinnosynen är olika i olika kulturer i böckerna. Exempel:

  • Bland aielfolket kan även kvinnor bli krigare, dock måste de hålla sig inom en speciell krigarorden för kvinnor och om de gifter sig eller blir Visa måste de "ge upp spjutet". Det är även kvinnor som har den administrativa makten i samhället genom sin status som styrande över boplatser. Den styrande gruppen är Visa (där kvinnor som kan leda kraften befinner sig bland).
  • Bland atha'an miere, sjöfolket, är det kvinnor som har den högsta makten i och med att de kan bli skeppsfruar (kaptener) och vindfinnerskor (kvinnor som kan ändra vädret med hjälp av Kraften), alla manliga ranker är ett halvt steg under motsvarande rank för kvinnor.
  • I staden Bortre Madding har kvinnor tagit på sig den traditionella mansrollen medan männen lyder kvinnorna och smyckar sig med ädelstenar.

De karaktärer vi följer från början av böckerna finner många av ovanstående könsrollsbrytande seder mycket konstiga. Kvinnans traditionella roll sätts dock på prov många gånger under seriens gång, delvis på grund av kontakt med nya kulturer. Huvudpersonen Rands traditionella kvinnosyn kritiseras hårt genom den andra halvan av serien då han ser kvinnor som några som måste beskyddas.

Kvinnlig homosexualitet

Det finns flera exempel på kvinnlig homosexualitet i böckerna. När två kvinnor har en sexuell relation kallas det att de delar kudde (engelska: pillow friends). Detta händer ofta under utbildningen till Aes Sedai, då det kan vara svårt för kvinnorna att få kontakt med män och relationer med män är helt förbjudna. Dock ses detta inte som att kvinnan i fråga är lesbisk, utan snarare som en flört, något övergående, och vissa som delat kudde med någon är egentligen heterosexuella. Homosexuella kvinnor utanför Vita Tornet existerar också. Då behöver inte nödvändigtvis relationen kallas att dela kudde.

Manlig homosexualitet nämns inte rakt ut men existerar i Jordans värld i lika stor utsträckning som kvinnlig enligt Jordan själv. Flera manliga karaktärer som dykt upp är homo- eller bisexuella men det har inte framgått av berättelsen. [15]

Kritik

Likheter med Sagan om Ringen

Jordan har ofta fått kritik för att hans berättelse liknar J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen. I själva verket är dock likheterna mellan de båda inte särskilt stora, givet att de båda är fantasy.[5] Strukturen på Sagan om ringen är linjär, med endast en eller två parallella handlingar, medan Jordan beskriver sin värld utifrån ett stort antal perspektiv och handlingar. Medan Jordans sagovärld och magi är närmast vetenskapligt uppbyggd och oerhört väldokumenterad, lämnar Tolkien avsiktligt mycket åt läsarens egna fantasi och bygger upp en värld kring myter och legender. De båda författarna representerar alltså två helt skilda berättarstilar inom genren. Kritiken anses av mer belästa fantasy-fans basera sig på att båda bokserierna har fått spridning även utanför kretsen med traditionella fantasy-fans och liknar varandra på samma sätt som två skräckromaner liknar varandra för någon som aldrig läst någon annan rysare.

Se även avsnittet om inspiration från Sagan om ringen.

De senare böckerna

De senare böckerna, framförallt böckerna The Path of Daggers och Crossroads of Twilight har fått stor kritik för att Jordan knappt för handlingen framåt och att huvudpersonerna knappt ges något utrymme alls. Många som har följt serien har slutat läsa böckerna för att de anser att Jordan har börjat ägna sig uteslutande åt oväsentlighter och mindre, obetydelsefulla karaktärer. Crossroads of Twilight är allmänt ansedd som den hittills svagaste boken i serien.[källa behövs]

Karaktärer i böckerna

Här följer några av de viktigare karaktärerna i serien, många ur vars synpunkt berättelsen vid upprepade tillfällen berättats från:

  • Rand al'Thor. Draken Återfödd, seriens huvudperson. Från början är han bara en fåraherde från den isolerade byn Emondsvall. Han är en mycket stark Ta'veren,vilket betyder att väven formar sig runt honom vilket får osannolika saker att hända. Väktare åt, och kär i, Aviendha, Elayne och Min.
  • Perrin Aybara. Från början en smed från Emondsvall, numera furste av Tufloden som kan kommunicera med vargar och är gift med Faile Bashere. Ta'veren.
  • Matrim "Mat" Cauthon. Ursprungligen från Emondsvall. En spelare med onaturlig tur. Gillar att charma kvinnor, men är nu gift med Tuon, de Nio Månarnas Dotter. Troligtvis världens bästa härförare, ledare över Röda Handen. Ta'veren.
  • Nynaeve al'Meara. Ursprunligen klokfru i Emondsvall, numera Aes Sedai av Gula Ajah och gift med Lan Mandragoran. Hon är mycket stark med kraften, och känd för sitt hetsiga humör. Har en speciellt stark talang för helande och var den som upptäckte hur stillning/släckning helas.
  • Egwene al'Vere. Dotter till borgmästaren i Emondsvall. Den Amyrlintronade för Aes Sedai-rebellerna, nu tillfångatagen av Vita Tornet. Hon har tillbringat en hel del tid hos Aielfolket, vilket har gjort henne mycket stark som person. Den enda drömgångaren hos Aes Sedaierna under de senaste 500 åren.
  • Moiraine Damodred. Aes Sedai av Blå Ajah, från Cairhien. Hon var den som hittade Rand och förde honom och de andra ut ur Emondsvall. Hon försvann i en ter'angreal när hon kämpade mot den förlorade Lanfear och förmodas vara död. Vissa, bland andra Thom Merrilin, tror dock att hon lever och är fånge hos Aelfinn och Eelfinn i Ghenjeis torn.
  • Elayne Trakand. Tronens dotter av Andor samt Aes Sedai av Gröna Ajah. Har adopterat Aviendha som sin syster och bundit Rand och Birgitte till sig som sina väktare. Kämpar just nu för att vinna Andors tron sedan hennes mor, Morgase Trakand, försvunnit och troligtvis mördats. Väntar Rands barn.
  • Min Farshaw. Från Baerlon i Andor. Hon kan se bilder runt människor, bilder som förutsäger vad som ska hända i framtiden. Har bundit Rand till sig som sin väktare, trots att hon inte kan leda kraften.
  • Thom Merrilin. En lekare som tidigare varit både hovbard och älskare åt Morgase Trakand. Mycket förfaren i Daes Dae'mar (husens spel).
  • Aviendha. En aielkvinna som går i lära för att bli en av de Visa. Har bundit Rand till sig som sin väktare och adopterat Elayne som sin förstasyster. Stark med kraften.
  • Elaida a'Roihan. En Aes Sedai av Röda Ajah. Den Amyrlintronade i Vita Tornet. Avsatte den förra Amyrlintronade Siuan Sanche i en kupp i Vita Tornet.
  • Siuan Sanche. En Aes Sedai av Blå Ajah från Tear, tidigare Amyrlintronade. Blev sedan avsatt och släckt i en kupp i Vita Tornet av Elaida a'Roihan. Är numera helad från stillningen av Nynaeve al'Meara och tillhör Aes Sedai-rebellerna.
  • Lan Mandragoran. Väktare till Moiraine Damodred före det att hon försvann i en ter'angreal. Siste arvingen till det av Stora Fördärv utplånade kungariket Malkier i norr, gift med Nynaeve al'Meara.
  • Loial. En ung, beläst ogier från stedding Shangtai som mot de äldres order gett sig ut i världen för att se den. Har följt flera ta'veren på deras vandringar. Han känner en oerhörd skräck inför äktenskap men hans tankar går ändå till den unga ogierkvinnan Erith från stedding Tsofu. Mycket lojal mot sina vänner.
  • Faile Bashere. Ursprungligt namn Zarine Bashere, från Saldaea. Kusin till Saldaeas drottning och gift med Perrin Aybara. Furstinna av Tufloden.
  • Morgase Trakand. Tidigare drottning av Andor, numera på flykt. Senast sedd tillsammans med ett fåtal trogna som Failes tjänare under namnet Maighdin.
  • Padan Fain. Av vissa ansedd vara vän av mörkret, själv ser han sig som något mer. Även om han inte ser sig själv som en mörkvän har han ibland använt sig av såväl andra mörkvänner som trollocker och myrddraler. Hyser ett stort hat för Rand al'Thor. Påstås vara sammanknuten med Shadar Logoth.
  • De Förlorade:

Böcker i serien

Sagan om Drakens återkomst är ännu inte färdigskriven. Enligt Jordan är det nu säkert att serien kommer att omfatta 12 böcker[20]. Tidigare har han trott sig kunna avsluta serien med betydligt färre böcker och har fått revidera sina uppskattningar.

Varje engelsk bok översätts till två svenska böcker, vilket gör att det totala antalet svenska böcker i serien förväntas uppgå till 24 stycken.

  • A Memory of Light
Robert Jordan avled före färdigställandet av denna bok och den kommer därför att slutföras av Brandon Sanderson[1] och baseras på anteckningar och inspelningar gjorda av Robert Jordan.
  • The World of Robert Jordan's the Wheel of Time (1997) (En bok med kartor, historia, bilder med mera)
  • New Spring (2004) (engelska)
    • Begynnelsen (2004) (svenska) - Tar upp händelser före The Eye of the World.

Se även

Referenser

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Tor Books pressmeddelande
  2. ↑ Encyclopaedia Wheel of Time: Lista över alla karaktärer och vad de gjort i serien.
  3. ↑ Wheel of Time FAQ 3.01 Judeo-Christian and Biblical Parallels
  4. ↑ Wheel of Time FAQ 3.03 Greek and Roman Mythology
  5. ↑ 5,0 5,1 5,2 Wheel of Time FAQ 3.11 On similarities between The Wheel of Time and other SF (including Dune)
  6. ↑ Wheel of Time FAQ 3.05 Arthurian Legend
  7. ↑ Wheel of Time FAQ 3.06 The Fisher King
  8. ↑ Wotmania FAQ What Real Life Influences are There in Wheel of Time?
  9. ↑ The characters in the books are the source of many of our myths and legends and we are the source of many of theirs. You can look two ways along a wheel., Robert Jordan America Online-chatt, 28 juni 1996
  10. ↑ Time is a wheel. If you look in one direction, you are looking at the past. If you just turn around and look in the other direction, you are looking at the future. The books are set in our future and in our past, depending on which way you look..., Robert Jordan, America Online-konferens, 20 oktober 1994
  11. ↑ 11,0 11,1 11,2 11,3 11,4 Farornas väg, kapitel 4
  12. ↑ Skuggan växer, kapitel 20
  13. ↑ Skuggan växer, kapitel 11
  14. ↑ Skuggan växer, kapitel 24
  15. ↑ http://www.wotmania.com/faqtopic.asp?ID=113
  16. ↑ 16,0 16,1 Wheel of Time FAQ 1.2.1 Who are Aran'gar and Osan'gar?
  17. ↑ Wheel of Time FAQ 1.2.3 Who is Moridin? Why do we think that he is the Watcher and the Wanderer?
  18. ↑ Wheel of Time FAQ 1.2.4 Who is Cyndane, and where did she come from?
  19. ↑ CNN chatt 12 december 2000
  20. ↑ Dragonmount

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sagan_om_Drakens_%C3%A5terkomst"
Personliga verktyg