Spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen, Göteborg
Från Rilpedia
Spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen i Göteborg den 12 mars 1992 är den allvarligaste olyckan i Göteborgs spårvägars historia. 13 personer omkom.
Beskrivning
Olyckan hade sin upprinnelse i att en del av spårvägen på 7:ans linje (sträckan från Wavrinskys plats och bort mot Guldheden och Sahlgrenska) hade blivit strömlös.
Olyckståget, som bestod av M21-vagnarna (ledvagnar med en led) 235 och 245, stod på den strömlösa Wavrinskys plats. Efter den hade andra vagnar kommit upp längs Aschebergsgatan och Guldhedsgatan och stod och väntade. En trafikledare satte dem i trafik en efter en genom att backa dem tillbaka nedför Aschebergsgatan.
Reservväxeln västerifrån längs Vasagatan hade lagts om, så att vagnen kunde backas ned åt väster på Vasagatan och sedan sättas i trafik mot Valand och Kortedala. Vagnen vid Wavrinskys plats gick dock inte att backa, eftersom den var strömlös. Vagnens bromsar ligger då på automatiskt. En trafikledare beordrade då att bromsarna skulle lossas manuellt, för att kunna rullas baklänges ner för Guldhedsgatan mot Chalmers.
Föraren beordrades att åka med, för att under den strömförande ledningen vid Chalmers dra i nödbromsen och på så sätt bromsa vagnen. Dessa order var ett brott mot gällande regler. Bromsarna på en strömlös vagn fick endast lossas när den var kopplad till annan spårvagn eller bärgningsbil. Trafikledarens tanke att bromsarna skulle aktiveras vid återinträde på strömförande sektion var också felaktig. För detta krävdes att vagnen startades om från förarplatsen. Vagnen skenade handlöst nedför Guldhedsgatan och Aschebergsgatan baklänges och nådde en hastighet av 100 km/tim.
En polisbil uppfattade situationen och åkte före för att varna. I korsningen Aschebergsgatan/Engelbrektsgatan kör man avsikligt på en personbil och knuffar den därmed ut spårområdet. Vid den omlagda växeln mot Vasagatan, som omtalats ovan, spårade vagnen ur på grund av den höga hastigheten. Vagnen plöjde som ett "V" tvärs över det hållplatsläge vid Vasaplatsen, där folk stod och väntade på att det skulle komma någon vagn mot Tynnered på den strömlösa linjen, samtidigt plöjde den också över den intilliggande körbanan, krossade flera parkerade bilar och krockade till slut med ett intilliggande hus. 13 personer på hållplatsen dödades och 29 skadades. Brand uppstod på i en bil olycksplatsen som spred sig till en av vagnarna.
Idag finns en minnessten placerad på gräset i parken intill hållplatsen där olyckan skedde.
Övrigt
- Ambulanssjukvården tillämpade "load and go", "lasta och kör". Då avståndet till Sahlgrenska sjukhuset är kort, lönade det sig inte tidsmässigt att bedriva sjukvård på platsen, det var effektivare att köra de skadade så fort som möjligt till sjukhuset.
- GS sände senare ut ett brev till de drabbade och efterlevande, brevet innehöll ett vykort på en av olycksvagnarna i trafik på Södra Hamngatan. Detta var ju en slump och framstod som missriktad välvillighet. Detta vykort har idag ett stort samlarvärde.
- Räddningstjänstens gamla kranbil SDO 428 en Magirus Kranwagen från 1969 användes för sista gången i skarpt läge vid detta tillfälle.
- SVT: s reporter Elisabeth Höglund rapporterar i direktsändning från olycksplatsen, hon uttrycker sig lite olyckligt då hon ställer den öppna frågan varför spårvagnsolyckor händer i just Göteborg. Tittare med sinne för sakers ordningar vet att spårvagnsolyckor ytterst sällan sker i städer som saknar spårväg. GS hade även på denna tid det största spårvägsnätet i landet och störst antal resande per vagnkilometer än andra spårvägsstäder i Sverige.
Litteratur
Forsberg, Anders, (2006), Linje 7, Serien Göteborgs Spårvägslinjer n:r 3, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.
