Rundmunnar
Från Rilpedia
| ?Rundmunnar | |
|---|---|
 Pirål (på bilden stillahavspirål, Myxine sp.)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass: | Käklösa fiskar Agnatha |
| Klass: | Rundmunnar Cyclostomata |
|
|
|
| §Cyclostomata | |
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Rundmunnar (Cyclostomata) är en primitiv klass fiskliknande djur vilka saknar parformiga extremiteter och käkar. De saknar också ryggrad i egentlig bemärkelse utan har bara en ryggsträng vilken skyddas av en skida - de högst stående rundmunnarna har en primitiv kotuppdelning antydd i form av broskiga bågar. Kraniet består av brosk och saknar nackparti. Rundmunnar saknar verkliga tänder men har hornspetsar i munhålan. Samtliga arter har ett födointag som till en del består av att de suger sig fast på byte eller as, munöppningen är därför fyrkantig. De har bara en näsöppning.
Rundmunnarna brukade räknas till de käklösa fiskarna, men denna gruppering anses numera vara parafyletisk. Enligt vissa är även rundmunnarna parafyletiska, då med nejonögonen närmre släkt med käkförsedda ryggradsdjur (Gnathostomata) än med pirålar, deras förenande drag varande primitiva drag som försvunning eller ombildats bland gnathostomaterna.
Rundmunnarna kan sägas vara de primitivaste ryggradsdjuren och bör enligt vissa inte ens räknas till dessa utan till en egen stam, ryggsträngsdjur.
Bland rundmunnarna finns två ordningar, nejonögon och pirålar, vilka båda finns representerade i svenska vatten i form av arterna nejonöga respektive pirål.
