Höggravskulturen
Från Rilpedia
Höggravskulturen eller på tyska Hügelgrabkultur, är en benämning på en Centraleuropeisk bronsålderskultur som existerade mellan 1800 och 1300 f.Kr. Höggravskulturen begravde som namnet antyder sina döda i stora högar, något som också förekommer i Sverige under samma tid. Ofta kunde flera människor begravas i samma hög.
Höggravskulturen tillhör alltså mellersta bronsålder, och omfattar en rad lokalgrupper i det centraleuropeiska bälte som sträcker sig från Rhen till Karpaterna. Befolkningen försörjde sig på boskapsskötsel och intog en viktig mellanställning i den nord-sydgående handeln. Höggravskulturen har haft stort inflytande på den nordiska bronsålderskulturen. Under början av bronsåldern är påverkan störst från Ungern och Rumänien, varifrån en rad färdiga föremål importeras, och senare påverkas även den nordiska ornamentiken från detta område.
Höggravskulturen föregicks av Únéticekulturen och kom att efterföljas av Urnefältskulturen
Trzcinieckulturen
Trzcinieckulturen (2.000-1.000 f.Kr) är en nordöstlig gren av höggravskulturen, utbredd under mitten av äldre bronsåldern i östra Polen. Kännetecknande är bl.a. keramiken med skarpkantig mynningsrand, halsvulst och horisontella fåror på kärlets hals.
Trzcinieckulturen har möjligen under äldre bronsåldern influerat keramikstilen i Estland (Villakeramiken), sydvästra Finland (Kiukaiskulturen) och även i Mälardalen (Alby).
Litteratur
- Sten- och bronsålderns ABC (1991)
- Tidens världshistoria, 1 (1987)
