Mediatisering
Från Rilpedia
Mediatisering innebar att ett tidigare riksomedelbart furstendöme inom det Tysk-romerska riket avskaffades. Därmed fick den tidigare fursten (riksfursten) bli titulärfurste istället.
Innehåll |
Riksomedelbarhet och mediat
Ordet härleds från ordet mediat, som i Tyskland betydde ett stånd som var medelbart, det vill säga inte lydde omedelbart, direkt, under den tysk-romerske kejsaren som en riksomedelbar del av Tysk-romerska riket. Begreppet innebar alltså att vissa stånd inte formellt lydde omedelbart under kejsaren utan lydde under en länsherre som i sin tur var vasall till kejsaren. Mediatet kunde också lyda under ett annat riksstånd än riksadeln som till exempel kyrkliga furstendömen såsom furstbiskopsdömen och under fria riksstäder; vanligen lydde dock mediatet under en riksfurste som länsherre och oftast inte under en fri riksstad, även om de också kunde inkorporera områden.
Mediatiseringar från 1600-talet fram till 1800-talet och Napoleonkrigens inverkan
Ett stort antal furstendömen, både andliga (religiösa) och världsliga, avskaffades på detta sätt under och strax efter Napoleonkrigen, bland annat på Wienkongressen. Men det kunde även ske när en tysk stat erövrade en annan tysk stat, vilket skedde under bland annat Brandenburgs och Preussens expansion under 1600- och 1700-talen och främst under 1800-talet.
Mediatiserade furstars privilegier. Standesherren
Mediatiserade furstar som tidigare alltså varit riksomedelbara furstar fick vissa privilegier inom den stat de efter mediatiseringen tillhörde och kallades Standesherren som samlingsbeteckning för dem. Privilegierna innebar bland annat att de i Preussen fick liksom andra adliga fick tillhöra Preussens överhus, das Herrenhaus, och de fick också rätt att bära titeln Erlaucht.
Se även
Litteratur och källor
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1974, band 6, spalt 844.
- Nordisk Familjebok, Encyklopedi och konversationslexikon, 1952 års upplaga (fjärde upplagan), Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1953, 14:e bandet. spalt 745.
