Newfoundland
Från Rilpedia
Newfoundland (franska Terre-Neuve, iriska Talamh an Éisc) är en ö i västra Atlanten, utanför Kanadas sydöstra kust. Ön hör till den kanadensiska provinsen Newfoundland och Labrador (tidigare kallad Newfoundland) och provinsens huvudstad St. John's ligger på ön. Klimatet är kyligt på grund av den kalla Labradorströmmen. Fisket är Newfoundlands basnäring men även skogsindustrin är omfattande.
Geografi
Newfoundland skiljs från Labradorhalvön av Strait of Belle Isle och från Cape Breton Island i Nova Scotia av Cabot Strait. Ön ligger i Saint Lawrenceflodens mynning, och bildar därmed Gulf of Saint Lawrence som är världens största estuarium. Närmsta grannöar är ett antal småöar runt Newfoundlands huvudö och det franska översjöiska förvaltningsområdet Saint-Pierre och Miquelon.
Med en area på 111 390 km² är Newfoundland världens 16:e största ö, och Kanadas fjärde största. Provinshuvudstaden St. John's ligger på öns sydöstra spets, precis söder om staden ligger Cape Spear, Nordamerikas östligaste plats. Tillsammans med de närliggande småöarna har Newfoundland en befolkning på 479 105 (2006).
Historia
År 1912 kolliderade fartyget Titanic med ett isberg som var 600 sjömil utanför Newfoundland. Bara hälften av passagerarna överlevde katastrofen.
Omkring år 1000 upptäckte den isländske sjöfararen Leif Eriksson nutida Newfoundland och kallade området för Vinland. Han var den första människan som upptäckte Amerika, han var även före Christofer Columbus som upptäckte Amerika 12 oktober 1492.
