Ackusativa språk
Från Rilpedia
Version från den 16 maj 2009 kl. 11.19 av 1700-talet (Diskussion)
Ackusativa språk (eller tydligare nominativ-ackusativa språk) kallas de språk som grupperar subjekt för sig och objekt för sig, både i
transitiva och intransitiva fraser. Svenskan är, liksom de flesta andra språken i Europa, ett exempel på ett ackusativt språk.
Motsatsen till ackusativa språk kallas ergativa språk, bl.a. baskiskan och grönländskan.
Vissa språk har både ackusativiska och ergativiska drag, bl.a. georgiskan. Det kallas kluven ergativitet.
Ytterligare en typ kallas aktiva språk.