Brandförsvaret i Italien

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Italiensk släckbil Iveco Baribbi 190-26 vid insats

Brandförsvaret i Italien är statligt och utövas genom den statliga brandkåren - Corpo Nazionale dei Vigili del Fuoco. Den autonoma provinsen Sydtyrolen, ansvarar dock för sitt eget brandförsvar, precis som den autonoma regionen Valle d'Aosta. I många glesbygdsområden är det den statliga skogspolisen (Corpo Forestale dello Stato), som jämte ansvaret för skogsbrandbekämpning även i praktiken ansvarar för det allmänna brandförsvaret. I en del kommuner har de tekniska förvaltningarna också viss brandbekämpningsförmåga.

Överordnad statlig myndighet

Överordnad statlig brandförsvarsmyndighet är inrikesministeriets departement för brandförsvar, räddningstjänst och civilförsvar (Dipartimento dei Vigili del Fuoco del Soccorso Pubblico e della Difesa Civile).

Det statliga brandförsvaret

Den statliga brandkåren bildades 1941 genom att de kommunala brandkårerna förstatligades. Från början hade den en paramilitär struktur, men är sedan 1992 demilitariserad.^{[källa behövs]}

Organisation

Centralt

Den statliga brandkårens centrala organisation ingår i inrikesministeriets departement för brandförsvar, räddningstjänst och civilförsvar och utgörs av chefen för den statliga brandkåren och fyra huvudavdelningar under varsin generaldirektör: katastrofinsatser och teknisk räddningstjänst, utbildning, förebyggande brandförsvar och teknisk säkerhet samt logistik och materiel.

Territoriellt

Den statliga brandkåren indelas territoriellt i tre nivåer.

• 16 regionala eller interregionala direktioner. De ligger på samma organisatoriska nivå som en eller flera av Italiens regioner.

• 103 provinskommandon. De ligger på samma organisatoriska nivå som Italiens provinser (län).

• Lokala detachement (brandstationer)
  • 300 stads- och provinsdetachement
  • 200 frivilliga detachement

Specialenheter, mobila enheter och specialister

• 12 helikopterenheter med 33 helikoptrar.
• 32 räddningsdykarenheter med 364 räddningsdykare.
• 24 hamnenheter med räddnings- och släckningsfartyg.
• 35 flygplatsenheter med 3 500 personer och 250 fordon.
• 1 NBC-skyddsenhet och specialutbildad personal för NBC-skydd.
• 16 regionala undsättningsenheter (Colonna mobile) med tunga räddningsfordon och förmåga till längre insatser genom stabs- och trosskomponenter.
• Specialutbildad personal för räddning i grottor, berg och floder.
• Specialutbildad personal för telekommunikationer och sambandstjänst.

Personal

Brandmän deltar i nationaldagsparaden i Rom 2006.

Den statliga brandkårens personal består av 600 brandchefer och brandingenjörer, 500 brandinspektörer och 26 000 brandmästare och brandmän samt 2 500 tekniskt-administrativa tjänstemän. Det finns också 5 000 frivilliga brandmän. Innan Italien 2005 avskaffade värnplikten tjänstgjorde årligen ca 4 000 värnpliktiga i den statliga brandkåren. Efter värnpliktens avskaffande har en ettårig frivillig civiltjänstgöring öppen för unga män och kvinnor skapats vid det statliga brandförsvaret. Personalreformen 2005 anknyter i högre grad än tidigare den statliga brandkårens personalstruktur till den som finns vid den italienska försvarsmakten och polisen. I tabellerna nedan görs därför en jämförelse med karabinjärernas tjänstegrader.

Brandmän

För att bli antagen som brandmannaaspirant krävs genomgången grundskola. Aspiranterna genomgår 12 månaders utbildning.

Brandmästare

Brandmästaraspiranterna rekryteras till 60 % från brandförmännen och till 40 % från brandmän med 6 års tjänst. De genomgår 3 månaders utbildning.

Brandinspektörer

För tillträde till denna personalgrupp krävs studentexamen med teknisk inriktning. Brandinspektörsaspiranterna rekryteras till 50 % bland brandpersonal i allmänhet, till 10 % bland brandmästarna specifikt och till 40 % bland civila. De genomgår 12 månaders utbildning.

Brandingenjörer och brandchefer

För att bli antagen som brandingenjörsaspirant krävs civilingenjörs- eller arkitektexamen. 20 % av tjänsterna är reserverade för brandpersonal som avlagt dessa examina. Aspiranterna genomgår 24 månaders utbildning vid brandförsvarshögskolan (Istituto Superiore Antincendi) i Rom.^{[källa behövs]}

Brandförsvaret i Valle d’Aosta

Den delvis franskspråkiga autonoma regioen Valle d'Aosta har ett eget brandförsvarssystem baserat på regional lagstiftning.

Organisation

Den centrala ledningen av brandförsvaret i Valle d'Aosta utövas av Commandement régional des sapeurs-pompiers de la Vallée d’Aoste med tre avdelningar: inspektionsbyrå, personalbyrå och frivilligbyrå.^[1] Brandförsvaret är, sedan 2003 då yrkesbrandförsvaret blev ett regionalt ansvar, organiserat i Corps valdôtain des sapeurs-pompiers, bestående av både yrkespersonal och frivillig personal. Traditionellt spelar det frivilliga brandförsvaret en större roll i regionen än i Italien i allmänhet. Det finns 76 frivilliga brandkårer i 73 av regionens 74 kommuner. Den frivilliga personalen består av 1 600 personer i tre tjänstgöringsklasser: aspiranter, aktiva brandmän och hjälppersonal.^[2]

Personal

Noter

1. ↑ http://www.regione.vda.it/vvf/uffici/default_f.asp 2009-04-09
2. ↑ http://www.regione.vda.it/vvf/volontari/default_f.asp 2009-08-09
3. ↑ http://www.regione.vda.it/gestione/gestione_contenuti/allegato.asp?pk_allegato=398 2009-04-09
4. ↑ http://www.regione.vda.it/gestione/gestione_contenuti/allegato.asp?pk_allegato=399 2009-04-09