Tekniska högskolan i Jönköping

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 15.34 av Tomas e (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tekniska Högskolan i Jönköping
Högskolan Jönköping Munksjön.jpg
Engelskt namn Jönköping School of Engineering
Motto -
Grundat 1994
Ägandeform stiftelse
VD Prof. Peter Olsson
Plats Jönköping, Sverige
Antal studerande 1 900
Antal doktorander 50
Antal lärare 120
Medlemskap EUA
Webbplats www.jth.hj.se

Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH, är en av fyra fackhögskolor vid Högskolan i Jönköping. Tekniska Högskolan är den tredje största utbildaren av högskoleingenjörer i Sverige.

Innehåll

Historia

Ingenjörshögskolan har sitt ursprung i en YTH-utbildning inom trä- och verkstadsteknik som startade 1975. Två år senare grundas högskolan i Jönköping och YTH-utbildningen inlemmas i den. 1994 tas det stora steget till Ingenjörshögskolan som den ser ut idag då man ombildar teknikinstitutionen vid högskolan till Ingenjörshögskolan i Jönköping, ett av utbildnings- och forskarbolagen som ägs av stiftelsen Högskolan i Jönköping. 1995 gör man om ingenjörsutbildningarna till att bli treåriga, det vill säga 120 poäng. 1998 flyttar Ingenjörshögskolan in på det nybyggda campuset vid Munksjön där man huserar än idag.

1 januari 2007 bytte Ingenjörshögskolan namn till Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH. Tekniska Högskolan blir centrum för en nationell satsning på industriell produktion och produktutveckling, särskilt för små och medelstora företag. Det sker genom ett långsiktigt samarbete med Chalmers och KTH.

Utbildningar

Utbildningarna vid Tekniska högskolan inriktar sig starkt mot metoder och arbetssätt som kännetecknar små och medelstora företag. Denna fokus ligger både på ingenjörsmässighet och enreprenörskapsanda. Man har även en stark profilering mot arbetslivet och har sedan 1994 bedrivit det man kallar för fadderföretagsverksamhet där studenter får komma ut i arbetslivet för att se och granska ingenjörsarbete i praktiken. Följande program ingick i utbudet 2006:

Högskoleingenjörsutbildningar, teknologie kandidat

Teknologie Magisterexamen

  • Datateknik
    • Informationsteknik
  • Elektroteknik
    • Inbyggda elektronik- och datorsystem
  • Industriell organisation och ekonomi
    • Industriell organisation och produktion
  • Maskinteknik
    • Produktutveckling och design

Magisterexamen med ämnesbredd

  • Byggnadsutformning och arkitektur
  • Teknisk design
  • Internetteknik
  • Projektledning - Tekniska projekt

Övriga utbildningar

  • Högskoleexamen
    • Ljusdesign
    • Datanätteknik
    • Datanätteknik påbyggnadsprogram
    • Grafisk design och webbutveckling
    • Interaktiv visualisering och Mediedesign
    • Produktionsledning

3D-teknik Produktutveckling med Möbeldesign

  • KY-examen
    • Beredare / projektör inom elsdistribution
    • Interaktiv visualisering och mediedesign
    • Polymertekniker
    • Produktionsledare
  • Tekniskt basår
    • Basår B
    • Basår C

Studerandesektionen

Studenter vid Tekniska högskolan har möjlighet att tillhöra teknologsektionen HI TECH som verkar för en bättre studiemiljö. Teknologsektionen skall inte föväxlas med Studentkåren, även om båda organisationerna i grunden arbetar för samma mål.

Trivia

  • Tekniska högskolans gula fasadfärg återkommer i en lättare förvanskad form på ingenjörernas studentoveraller. Dock har begreppet "ING-gul" spridits utanför högskolan och det är en erkänd färg hos en närliggande butik som säljer artistmaterial. Detta på grund av alla byggstudenter som behöver rätt gul nyans till sina skisser.
  • Mosaikgolvet i entrén till skolan består av en mängd sönderslagna klinkerplattor. Fram till någon gång runt 2005 fanns det endast en enda hel vit platta, men den är numera krossad i ena hörnet.
  • Konstverket utanför Tekniska högskolan går bland studenter under namnet "Dônkbrännaren".

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk