Bultöl
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
Bultöl är en primitiv form av mäsk, inte sällan framställd av enbart raffinerat socker, bakjäst och vatten som får jäsa på ställen med något höjd rumstemperatur, exempelvis pannrum eller varma vindsutrymmen. I äldre tider kunde kärlen grävas ner i obrunnen eller en brinnande (multnande) gödselhög för att påskynda jäsprocessen och samtidigt gömma den olagliga hanteringen. I byn Hassela är det vanligt att man gräver ner kärl med bultöl i myrstackar under vårsommaren, detta kallas för en "bultstack". Obekräftade varianter med till exempel sirap i stället för socker kan eventuellt ha förekommit.
Många tillsatte även fruktklyftor och bär av olika slag för att få en förnämligare smak på brygden.
Idag är det vanligare att man använder sig av så kallad "turbojäst" istället för vanlig jäst för att få en högre alkoholhalt på kortare tid.
Vanligen kallas produkten enbart för "Bult". Varifrån "Bultöl" kommer är obekant. Under krigstiden så gick bultöl under nammnet "77" därför att ett paket jäst och ett paket socker kostade då just 77öre.
Enligt osäkra källor ska även "bultöl" ha sålts på krogarna i Stockholm under fattiga tider.
Avsikten är oftast att produkten ska destilleras till hembränd sprit men eftersom ganska hög alkoholhalt nås med de ingredienser som nämns händer det att anrättningen konsumeras i rått skick. Inte sällan med en laxerande effekt.
Bultölsfyllan beskrivs av många som en mycket underhållande men lömsk fylla: "huvudet är klart men benen lyder inte" och " man blir som kattungar som inte lärt sig gå, man ligger på backen å sprattlar med benen medan man skrattar hejdlöst". Detta tros bero på det höga sockerinnehållet.
Hur många ungdomar i hälsingebyarna har inte haft en femma bultöl på pakethållaren på mopeden när de tog sig till midsommarfesten?
I äldre svensk skönlitteratur omnämns Bult ganska ofta, ibland under andra namn. I den sentida boken Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi skildras också produkten och dess effekter.