Elektronmikroskop

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 16.42 av RibotBOT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En myra betraktad genom ett svepelektronmikroskop.

Elektronmikroskop är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskop där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att erhålla bilder av mycket små objekt.

Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, som är i storleksordningen en mikrometer, och ner till storleksordningen 100 pikometer (det vill säga 0,1 nanometer eller 1 Ångström), vilket möjliggör upplösning av enskilda atomer.

Innehåll

Olika typer av elektronmikroskop

Olika mikroskop

Det finns olika typer av elektronmikroskop som bygger på skilda principer.

Svepelektronmikroskop (SEM)

Ett svepelektronmikroskop låter en stråle av elektroner svepa över ett föremål, varefter man detekterar elektroner som emitteras från ytan och med hjälp av dessa bygger upp en bild av denna. Områden som är lutade i förhållande till strålen kommer ge upphov till fler områden än områden vinkelräta mot strålen, och genom att utnyttja detta bygger man upp sin bild.

Transmissionselektronmikroskop (TEM)

Transmissionselektronmikroskop bygger på genomlysning av provet med elektroner. För att detta skall vara möjligt måste provet vara mycket tunt, men man får å andra sidan god upplösning. Eftersom tyngre grundämnen lättare absorberar elektroner än lättare kan TEM med fördel användas för att bestämma ett provs kemiska sammansättning. Den första TEM konstruerades av Ernst Ruska.

Sveptunnelmikroskop (STM)

Huvudartikel: Sveptunnelmikroskop

Sveptunnelmikroskopet bygger till skillnad från de andra två inte på att man låter strålar av elektroner svepa över sitt prov; i stället använder man en väldigt spetsig nål och en pålagd potentialskillnad mellan denna och provet. En tunnlingsström kommer därvid att uppstå, och genom att mäta denna kan föremålet avbildas. STM uppfanns av Gerd Binnig och Heinrich Rohrer 1982 vid IBM i Zürich; uppfinningen gav dem Nobelpriset i fysik 1986.

Personliga verktyg