Sommaröarna

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Sommaröarna
Suvisaaristo

Esbos stadsdelar
Storområde	Stor-Esboviken
Småområden	Sommaröarna Utöarna
Antal invånare (2006)	566
Språk
- Finska	63,6 %
- Svenska	35,2 %
- Övriga	1,2 %
Antal arbetsplatser	57
källa: Aluesarjat

Koordinater: 60°7′N 24°43′O / 60.117, 24.717

Sommaröarna (finska: Suvisaaristo) är en stadsdel i Esbo stad och hör adminstrativt till Stor-Esbovikens storområde.

Invånarna på Sommaröarna är mycket aktiva och det finns 9 registerade föreningar där. De största är segelföreningen ESF, kanotklubben Canoa, ungdomsföreingen SViE, (som bland annat driver ett dagis), FBK och Sommarö-sällskapet. Sommarö-sällskapet grundade ett vattenandelslag som arrangerade med kommunalt vatten och avlopp till Sommaröarna år 1999, eftersom Esbo stad inte ville betala för vattenledningar i glesbygden. Man använde ny tryckavloppsteknik som är mera skonsam mot miljön.

Historia

Bosund med Boholmen i bakgrunden. Landhöjningen bringade holmen i dagen ungefär på 1600-talet, och den har i nordväst släta hällar lämpliga att torka nät på. Därför torde den tidigt ha hyst fiskebodar

Sommaröarna var ursprungligen ett skärgårdssamhälle i Esbo socken, bestående av tre gårdar; Stor-Svinö, Lill-Svinö och Moisö. De har periodvis varit övergivna på grund av fattigdom eller oroliga tider men också tidvis varit förhållandevis förmögna. I skatteregistreringar från 1570-talet kan man konstatera att de tre gårdarna hade fem-sex kor och två hästar var. Detta var mera än till exempel böndena i närbelägna Mattby. Välståndet kan förklaras av att Sommaröbönderna av hävd fick betala sin skatt med sälolja och saltströmming.

Bönderna löste in sina torp år 1825, och på 1920-talet slogs gårdarna ihop till en gård. På öarna som inte ännu hade broförbindelse fanns det ett tiotal fiskartorp vilka förtjänade påtagligt mycket under förbudslagstiden på 1920-talet. De fick då råd att bygga stora sommarvillor som de hyrde ut till helsingforsare. Den vägen kom sommarbosättnignen på Sommaröarna i gång. Man åkte till öarna med ångbåt. År 1936 byggdes det broar till Svinö och Ramsö och busstrafik inleddes. Broarna förnyades och breddades år 1976.

Sommaröarna i dag

På 1950-talet fanns det ett 50-tal fastbosatta hushåll på Sommaröarna, varav alla utom två var svenskspråkiga. I dag bor det cirka 570 personer på öarna och av dessa har 35 % svenska som modersmål. En dagligvaruhandel finns på Svinö, där det som mest på 50-talet fanns tre butiker och ett postkontor. Byggnadsbeståndet expanderade inte alltför kraftigt tack vare byggnadsförbud under 1960- och 70-talen. Trots det finns det få byggnader kvar från 1800-talet. Fastighetspriserna har de senaste åren skjutit i höjden på Sommaröarna och storleksklassen på nybyggen är därefter. På huvudöarna är de flesta sommarvillor numera bebodda året om, medan det ännu finns sommarstugor kvar ute i skärgården. Två fastbosatta hushåll bor⁽²⁰⁰⁷⁾ utan broförbindelse.

Öar med broförbindelse är Bergö, Furuholm, Moisö, Ramsö, Skataholmen, Svartholm och Svinö. Ett 40-tal öar och holmar saknar vägförbindelse.