Gunnlög Ormtunga

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Gunnlög Ormtunga (isl. Gunnlaugr ormstunga), född omkring 983, död 1008, var en en isländsk kämpe och skald. Till sitt lynne var han alltifrån ungdomen dristig och hetsig, modig och hårdför samt skicklig skald, helst då det gällde nidvisor, och kallades därför Ormtunga. Till följd av en oenighet med sin far Illuge den svarte begav han sig vid tolv års ålder till Torsten Egilsson på Borg och vistades där någon tid. Under denna tid lärde han känna Egilssons dotter Helga den fagra, om vilken det är sagt, att hon varit den vackraste kvinnan på Island och att hennes hår var så stort att det kunde täcka henne helt.

När Gunnlög vid 18 års ålder reste utomlands, blev Helga hans löfteskvinna, det vill säga att hon skulle vänta på honom i tre år, men efter den tiden vara fri från alla avtal med honom. Gunnlög besökte på denna färd Norge, England, Irland, Orkneyöarna samt Sverige, där han gästade Sigurd jarl i Skara och Olof Skötkonung. Hos Olof Skötkonung sammanträffade han med sin rival, den isländske kämpen och skalden Ravn Anundsson (Hrafn Önundarson).

Först efter 4 år (1005) fick Gunnlög tillfälle att återvända till Island. Kort förut hade Helga mot sin vilja blivit gift med ovannämnde Ravn; deras äktenskap blev olyckligt. Gunnlög och Ravn träffades 1006 på alltinget, där Gunnlög utmanade sin medtävlare till holmgång, men striden blev oavgjord. Denna holmgång är speciell genom att det var den sista som stod på Island, eftersom sådan tvekamp blev förbjuden från den dagen.

Kämparna reste sedan till Norge för att avgöra striden. De träffades där våren 1008, och Gunnlög besegrade där sin motståndare, men blev själv så svårt sårad att han kort därefter avled. Han var då 25 år gammal. Helga blev omgift, men kunde aldrig få Gunnlög ur sina tankar. Hennes största nöje var att långa stunder betrakta en praktfull kappa som hon fått av Gunnlög. En afton lutade hon sitt huvud mot sin make, lät utbreda kappan framför sig och såg en stund på den. Därefter sjönk hon tillbaka i sin makes famn och var död.

Om dessa händelser handlar Gunnlögs-sagan, som också innehåller flera av Gunnlaugs skaldevisor.

Källa

• Nordisk familjebok (1909), band 10, s. 643-644 länk