Wiens lag
Från Rilpedia
Wiens lag, också kallad Wiens förskjutninglag, är sambandet mellan emissionsmaximum och temperaturen av en svartkroppsstrålare. Det är vanligt att uttrycka Wiens lag på följande form:
där h är Plancks konstant, υmax emissionsmaximum, kB Boltzmanns konstant och T temperaturen. Lagen kan också skrivas
där konstanten b, Wiens förskjutningskonstant, är
Några handfasta exempel: solen med en yttemperatur på 6000 °C strålar starkast i det gröna kring 500 nm. En människa med en temperatur på 300 K strålar termisk infraröd med våglängder kring 10 μm. Kosmisk bakgrundsstrålning med en temperatur på 2,7 K har våglängder kring 1 mm.
Härledning
Den tyske fysikern Wilhelm Wien formulerade lagen 1893 utifrån ett termodynamiskt bevis, men den kan också härledas ur Plancks strålninglag för svarta kroppar, som tillkom senare. Tanken är att derivera strålningslagen med avseende på våglängden λ, och för att få λmax sätts derivatan lika med noll. Under deriveringen hålls T konstant.
(c är ljushastigheten i vakuum.) Sätt
Då förkortas sambandet till:
Lösningen går inte att uttrycka i elementära funktioner, men kan lösas numeriskt till x = 4,9651142317442763... varför det hela kan nu förenklas och skrivas som
När den enda varierande termen är T, kan man förenkla vidare med
och erhålla den sökta